{"id":110571,"date":"2017-07-04T09:02:41","date_gmt":"2017-07-04T09:02:41","guid":{"rendered":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/wlc-article\/migrating-falska-nyheter-lordagen-ar-sabbaten\/"},"modified":"2025-08-21T23:50:56","modified_gmt":"2025-08-21T23:50:56","slug":"falska-nyheter-lordagen-ar-sabbaten","status":"publish","type":"wlc-article","link":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/sv\/articles\/yahs-kalender-4\/falska-nyheter-lordagen-ar-sabbaten\/","title":{"rendered":"FALSKA NYHETER! ”L\u00f6rdagen \u00e4r Sabbaten”"},"content":{"rendered":"\n\n\n
\n

<\/strong><\/font><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

<\/font><\/p>\n

Noggrann studie av historia, Skrifterna, och astronomi avsl\u00f6jar chockerande fakta \u2013 l\u00f6rdagen \u00e4r inte Sjundedagssabbaten i Skrifterna och s\u00f6ndagen \u00e4r inte dagen Fr\u00e4lsaren \u00e5teruppstod p\u00e5!<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

\"life-saver\"Arthur S. Maxwell ber\u00e4ttade historien om ett antagande som gjordes i krigstid som f\u00f6r\u00e4ndrade historien. Enligt Maxwell jagade den spanska armadan de mindre, s\u00e4mre bev\u00e4pnade brittiska fartygen under viceadmiral Lord Nelsons bef\u00e4l. De brittiska fartygen var underl\u00e4gnsa de spanska fartygen och en enkel seger verkade s\u00e4krad. Men pl\u00f6tsligt f\u00f6ll en brittisk sj\u00f6man \u00f6verbord. Under omst\u00e4ndigheterna skulle de flesta bef\u00e4lhavare forts\u00e4tta segla vidare. Varf\u00f6r riskera alla m\u00e4nniskors liv bara f\u00f6r att r\u00e4dda en mans liv?<\/p>\n

Det var dock inte vad som h\u00e4nde. Order gavs att r\u00e4dda den brittiska sj\u00f6mannen. De brittiska fartygen saktade in. En livb\u00e5t s\u00e4nktes och skickades f\u00f6r att r\u00e4dda den ensamma mannen.<\/p>\n

N\u00e4r han s\u00e5g detta s\u00e5 kunde den spanska bef\u00e4lhavaren inte tro att n\u00e5gon skulle v\u00e5ga riskera nederlag f\u00f6r att r\u00e4dda livet p\u00e5 en enda sj\u00f6man. Han antog att den brittiska bef\u00e4lhavaren s\u00e4kert m\u00e5ste ha sett f\u00f6rst\u00e4rkningar i horisonten. Varf\u00f6r skulle de annars ha stannat och tagit sig tid att r\u00e4dda en man? Under detta felaktiga antagande v\u00e4nde de spanska fartygen om och flydde och l\u00e4mnade de brittiska fartygen oskadda.<\/p>\n

I slut\u00e4ndan bidrog detta antagande till den spanska marinflottans tillintetg\u00f6relse n\u00e4r Spanien allierade sig med Frankrike f\u00f6r att bek\u00e4mpa de brittiska styrkorna vid slaget vid Trafalgar. Den brittiska segern vid Trafalgar, \u201c[\u2026] f\u00f6rst\u00f6rde Napoleons sj\u00f6fartsstrategi och invasionsplaner. . . [Detta] satte gr\u00e4nsen f\u00f6r Napoleons imperium och kartlagde hans underg\u00e5ng.\u201d1<\/sup> Hade den spanska bef\u00e4lhavaren inte gjort det falska antagandet som han gjorde s\u00e5 hade kanske Nelson besegrats l\u00e5ngt tidigare, och slaget vid Trafalgar kunde ha f\u00e5tt ett mycket annorlunda slut; om det ens hade utk\u00e4mpats. Historia skulle ha varit mycket annorlunda om inte f\u00f6r ett litet falskt antagande.<\/p>\n

Faran med antaganden<\/b><\/h2>\n

Ett antagande \u00e4r att anv\u00e4nda fakta (eller id\u00e9er som accepterats som sanna) f\u00f6r att extrapolera \u00f6vertygelser som ej bevisats. Problem uppst\u00e5r n\u00e4r ett inkorrekt antagande accepteras som fakta.<\/p>\n\n\n\n
\n

Extrapolering: <\/strong>\u201cAtt antyda eller uppskatta genom att utvidga eller projicera erk\u00e4nd information.\u201d<\/p>\n

\t\t\t\u00d6versatt fr\u00e5n American Heritage Dictionary of the English Language<\/i><\/em><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Antaganden kan vara roliga. Till exempel: Dr. Dionysius Lardner varnade under tidigt 1800-tal att att alla som f\u00e4rdades med de nya r\u00e4lsbussarna i full hastighet skulle kv\u00e4vas av syrebrist. Antaganden kan ocks\u00e5 vara farliga. Ett exempel detta gjordes p\u00e5 1600-talet d\u00e4r man f\u00f6rmodade att allt blod var detsamma. Utifr\u00e5n denna inkorrekta f\u00f6rmodan har ett antal m\u00e4nniskor d\u00f6tt f\u00f6r att deras l\u00e4kare gjort blodtransfusioner med djurblod. Ju mer antagandet spridits, desto st\u00f6rre dess f\u00f6rm\u00e5ga att bedraga.<\/p>\n

Kristendomen har fastnat i en villfarelse. Denna villfarelse baseras p\u00e5 ett falskt antagande. Dessv\u00e4rre har detta antagande en vikt p\u00e5 1600 \u00e5r i dess fav\u00f6r. Man h\u00e5ller fast vid detta antagande ist\u00e4llet f\u00f6r att unders\u00f6ka sanningen.<\/p>\n

Antagandet \u00e4r att den moderna veckan, s\u00f6ndag till l\u00f6rdag, kontinuerligt och utan avbrott, rullat sedan Skapelsen. Detta antagande har lett till inbillningen<\/a> att l\u00f6rdagen \u00e4r Skrifternas Sjundedagssabbat, medan s\u00f6ndagen, som veckans f\u00f6rsta dag, \u00e4r dagen Yahushua \u00e5teruppstod p\u00e5. Inbillningen \u00e4r ett resultat av detta antagande. Men antagandet \u00e4r felaktigt.<\/p>\n

Sanningen \u00e4r att den moderna l\u00f6rdagen inte \u00e4r den ursprungliga Sabbaten som Yahuwah vilade p\u00e5 efter Skapelseverket. Det \u00e4r inte den ur\u00e5ldriga Sabbaten som ristades ned p\u00e5 stentavlorna vid Sinai; samma vilodag som Yahushua och l\u00e4rjungarna h\u00f6ll och efterlevde. Det \u00e4r inte samma Sabbat som de tidiga Kristna under de f\u00f6rsta \u00e5rhundraden efter Kristus observerade. Inte heller \u00e4r s\u00f6ndagen den dag som Yahushua \u00e5teruppstod p\u00e5. S\u00e5dana p\u00e5st\u00e5enden l\u00e5ter chockerande men kan faktiskt bevisas vara sanna. Det \u00e4r just det som Skrifterna och historia g\u00f6r.<\/p>\n

Ist\u00e4llet f\u00f6r att direkt f\u00f6rkasta dessa p\u00e5st\u00e5ende som k\u00e4tteri \u2013 \u201cDet d\u00e4r kan bara inte vara r\u00e4tt!\u201d \u2013 s\u00e5 bjuder WLC in dig till noggrant studium av dessa fakta som, om \u00e4n gl\u00f6mda p\u00e5 jorden, \u00e4r bevarade i Himmelen. Bem\u00f6t det med ett \u00f6ppet sinne: ett sinne villigt att acceptera och lyda om Yahs Ande bekr\u00e4ftar f\u00f6r dig att detta \u00e4r sanning. Du kan lita p\u00e5 att Yahuwah kommer ta v\u00e4l hand om dig p\u00e5 denna resa. Han kommer att visa, i enlighet med Skrifterna, \u201cBud p\u00e5 bud; ljud p\u00e5 ljud, ljud p\u00e5 ljud; lite h\u00e4r, lite d\u00e4r!\u201d. (Se Jesaja 28:10)<\/p>\n

Gl\u00f6mt i det f\u00f6rflutna<\/b><\/h2>\n

Konversationen var likadeles frustrerande och f\u00f6rbluffande. Jag respekterade min v\u00e4n. Han var v\u00e4lutbildad. Han hade imponerande utm\u00e4rkelser. Jag trodde att han var intellektuellt \u00e4rlig, en man som h\u00f6ll sanningen \u00f6ver allt annat. Som pastor f\u00f6r sjundedagsadventisterna s\u00e5 hade jag h\u00f6rt honom tala p\u00e5 gudstj\u00e4nster och m\u00f6ten, h\u00f6rt honom f\u00f6rklara hur viktigt det var att tillbe p\u00e5 en specifik dag (Sjundedagssabbaten). Andra dagar (i synnerhet d\u00e5 s\u00f6ndagen) d\u00f6g helt enkelt inte.<\/p>\n

S\u00e5 n\u00e4r jag l\u00e4rde mig att Sabbaten som h\u00f6lls p\u00e5 Bibelns tid ber\u00e4knades med en helt annorlunda kalender s\u00e5 var han en av de f\u00f6rsta som jag ville dela detta med. Jag var tv\u00e4rs\u00e4ker p\u00e5 att han, med sin f\u00f6rk\u00e4rlek f\u00f6r sanning och h\u00f6ga l\u00e4rdom, skulle vilja h\u00f6ra om detta. (Jag hade \u00e4nnu inte insett att det ofta \u00e4r sv\u00e5rare att dela med sig av kunskap med de som tror sig veta mer \u00e4n dig.)<\/p>\n

Till en b\u00f6rjan s\u00e5 avf\u00e4rdade han konceptet att en kontinuerlig veckocykel som rullat sedan Skapelsen \u00e4r falsk.<\/p>\n

\u201cN\u00e4r den g\u00e4ngse kalendern \u00f6vergick fr\u00e5n den julianska till den gregorianska kalendern s\u00e5 gick inga dagar f\u00f6rlorade. Efter torsdagen den 4:e oktober s\u00e5 f\u00f6ljde fredagen den 15:e oktober.\u201d Detta k\u00e4nde jag redan till.<\/p>\n

Han hade p\u00e5 s\u00e4tt och vis r\u00e4tt, men han hade inte g\u00e5tt l\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 bak\u00e5t i tiden! F\u00f6r att finna sanningen s\u00e5 beh\u00f6ver man gr\u00e4va mycket djupare \u00e4n s\u00e5 och g\u00e5 l\u00e4ngre \u00e4n blott 400 \u00e5r bak\u00e5t i tiden. Veckocykelskiftet \u2013 och till och med veckans l\u00e4ngd \u2013 skedde \u00f6ver tusen \u00e5r innan den moderna gregorianska kalendern ens fanns.<\/p>\n

De mest antika<\/a> kalendrarna, fr\u00e5n de mest avancerade civilisationerna, var lunisol\u00e4ra. Egypten var den f\u00f6rsta nation som b\u00f6rjade anv\u00e4nda en solbaserad kalender. Men ursprungligen s\u00e5 var alla kalendrar p\u00e5 ett eller annat s\u00e4tt kopplade till m\u00e5nen. Vissa som helt och h\u00e5llet m\u00e5nbaserade kalendrar (som har problemet att m\u00e5naderna flyter genom \u00e5ret och inte f\u00f6rh\u00e5ller sig till \u00e5rstiderna alls) eller m\u00e5n- och solbaserade; dvs att m\u00e5naden var f\u00f6rankrad till sol\u00e5ret, och ser d\u00e5 till att \u00e5rstiderna \u00e4r konsekventa fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r. Detta faktum har g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng etablerats<\/a> av diverse arkeologer<\/a>. Dr. Nicholas Campion vid University of Wales<\/i> skrev: \u201cBruket av astronomi f\u00f6r samh\u00e4llets funktion, s\u00e5v\u00e4l religi\u00f6sa som politiska, \u00e4r uppenbara i de tidigaste av astronomiska uppteckningar. Allt fr\u00e5n bevis f\u00f6r paleolitiska m\u00e5nkalendrar till megalitiska monument och mesopotamiska himlaobservationer.\u201d<\/p>\n

Tiden \u00e4r i sig, f\u00f6rst\u00e5s, kontinuerlig. Men det betyder inte att metoden som den ber\u00e4knas p\u00e5<\/i> alltid har varit densamma. Veckorna p\u00e5 den moderna kalendern tycks rulla oavbrutet. Men det har inte alltid varit s\u00e5 och vi beh\u00f6ver inte g\u00e5 hela v\u00e4gen till den paleolitiska tidsperiodens kalendrar f\u00f6r att etablera detta faktum.<\/p>\n

Den planet\u00e4ra veckan<\/b><\/h3>\n

Forskare kallar den moderna veckan som man anv\u00e4nder idag f\u00f6r den \u201cplanet\u00e4ra veckan\u201d. Detta g\u00f6r man f\u00f6r att veckans dagar har f\u00e5tt sina namn efter planeterna, eller mer exakt, gudarna som planeterna f\u00e5tt sina namn efter. Tisdag, onsdag, torsdag, och fredag, har f\u00e5tt sina namn efter asagudarna Tyr, Oden, Tor, och Frigg.2<\/sup><\/p>\n

\"planetveckans<\/p>\n

Beroende p\u00e5 vilket spr\u00e5k man anv\u00e4nder s\u00e5 \u00e4r detta mer eller mindre uppenbart. Detta f\u00f6r att den romersk-katolska kyrkan, n\u00e4r man hade makt att g\u00f6ra s\u00e5, ville d\u00f6lja den planet\u00e4ra veckans hedniska ursprung och lura m\u00e4nniskor till att tro att det bara var en f\u00f6rl\u00e4ngning av den Bibliska veckan. (Framg\u00e5ngen som man haft kan r\u00f6nas i det faktum att m\u00e5nga idag antar att den moderna l\u00f6rdagen \u00e4r detsamma som Sabbaten i Bibeln.) En gemensam anstr\u00e4nging antogs f\u00f6r att \u00e4ndra de hedniska dagsnamnen till Bibliska namn. Med andra ord: \u201cF\u00f6rsta dagen\u201d, \u201cAndra dagen\u201d, \u201cTredje dagen\u201d, etc.<\/p>\n

I detta f\u00f6rs\u00f6k var katolska kyrkan bara delvis framg\u00e5ngsrik. I endast ett antal spr\u00e5k idag s\u00e5 kallas den ursprungliga \u201cSaturnus dag\u201d f\u00f6r \u201cSabbaten\u201d medan den ursprungliga \u201cSolens dag\u201d kallas f\u00f6r \u201cHerrens dag\u201d.<\/p>\n\n\n\n
\n

F\u00f6rdunkla: <\/strong>\u201cAtt komplicera eller f\u00f6rvirra n\u00e5got till den grad att det blir obegripligt. Att g\u00f6ra n\u00e5got indistinkt eller dunkelt; att m\u00f6rka n\u00e5got.\u201d<\/p>\n

<\/em><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Men l\u00e5t ingen bedragas av detta: syftet \u00e4r och har alltid varit att lura och f\u00f6r att d\u00f6lja den sanna Bibliska Sabbaten. Eviatar Zerubavel, en israelisk professor i sociologi vid Rutgers-universitetet, dokumenterar den moderna veckans hedniska r\u00f6tter s\u00e5v\u00e4l som det katolska f\u00f6rs\u00f6ket att d\u00f6lja dess ursprung i sin grundligt dokumenterade bok The Seven Day Circle: The History and Meaning of the Week.<\/i> Zerubavel etablerar att den moderna veckans l\u00e4ngd var ett medvetet val \u2013 inte en automatisk f\u00f6rl\u00e4ngning av den Bibliska veckan. Kyrkan, uppbackad av kejsarens inflytande och makt, valde medvetet ut en sjudagarsvecka f\u00f6r att kunna h\u00e4rma den judiska sjudagarsveckan. Han skriver:<\/p>\n

Trots sina uppenbara f\u00f6rs\u00f6k att f\u00f6rse denna vecka med en specifikt Kristen spinn s\u00e5 valde kyrkan icke desto mindre att bevara den judiska sjudagarsrytmen. Detta b\u00f6r inte tas l\u00e4ttsamt; eftersom man kunde valt att f\u00f6rsamlas som vanligt i enlighet med den f\u00f6r romarna traditionella \u00e5ttadagarscykeln. \u2026 Genom att upph\u00e4va Sabbaten s\u00e5 f\u00f6rst\u00f6rde ocks\u00e5 kyrkan det existenssyfte den judiska veckan hade.<\/i><\/p>\n

Bevarandet av sjudagarsrytmen var delvis ett uppenbart resultat av kyrkans djupa och omedvetna sammanl\u00e4nkning med judaismen. Men ocks\u00e5 av pragmatiska sk\u00e4l ville man undvika att fj\u00e4rma den betydande judiska delen av samh\u00e4llet. Men vid en anblick av veckodagarnas namn i de flesta europeiska spr\u00e5ken s\u00e5 b\u00f6r man minna sig att den judiska veckan inte \u00e4r den enda kontexten inom vilken evolutionen av den ecklesiastiska sjudagarscykeln b\u00f6r ses. Som vi snart kommer att se s\u00e5 var det konvergensen av b\u00e5de den judiska och den astrologiska veckan omkring den tiden Kristendomen introducerades i det romerska riket som producerade den sjudagarscykel som senare kom att spridas genom den st\u00f6rre delen av den civiliserade v\u00e4rlden.<\/i>3 <\/sup><\/p>\n

Med andra ord s\u00e5 s\u00e4ger Zerubavel att konstruerandet av den moderna veckan var ett medvetet val och inte en automatisk f\u00f6rl\u00e4ngning av hur tiden ber\u00e4knades dessf\u00f6rinnan. Andra veckol\u00e4ngder f\u00f6rkastades medvetet i f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en sjudagarsvecka i syfte att emulera den judiska sjudagarsveckan.<\/p>\n

N\u00e4r man presenteras av det historiska faktum att den moderna l\u00f6rdagen inte \u00e4r den Bibliska Sabbaten s\u00e5 pekar m\u00e5nga till det fullt demonstrerbara faktum att m\u00e5nga spr\u00e5k kallar veckans sjunde dag f\u00f6r \u201cSabbat\u201d ist\u00e4llet f\u00f6r de ursprungliga planet\u00e4ra namnen. Zerubavel utvecklar detta. Han skriver:<\/p>\n

Medan den romersk-katolska<\/a> kyrkan officiellt har klamrats fast vid den traditionella judiska nomenklaturen [namngivningssystemet] av veckodagarna, d\u00f6k dessa planeters ursprungliga namnbeteckningar upp s\u00e5 tidigt som andra \u00e5rhundradet i kyrkf\u00e4dernas skrifter<\/i> och anv\u00e4ndes popul\u00e4rt av kristna \u00e5tminstone sedan 269 e.Kr. (Det enda betydande organiserade kristna f\u00f6rs\u00f6ket att \u00e5terst\u00e4lla den ursprungliga hebreiska nomenklaturen under veckodagarna verkar ha varit den officiella eliminering av ”hedniska namn” av den f\u00f6rsta generalf\u00f6rsamlingen i Pennsylvania, som uppenbarligen representerar anden hos Society of Friends<\/i>, mellan 1682 och 1706. Aprop\u00e5 detta s\u00e5 kallas, till denna dag, kv\u00e4kare fortfarande sina s\u00f6ndagsskolor ”F\u00f6rsta dagen-skolor.”). Vi kan utr\u00f6na fr\u00e5n det etymologiskt fascinerande faktum att inga planet\u00e4ra namn p\u00e5 veckodagarna finns p\u00e5 antingen grekiska eller n\u00e5got av de slaviska spr\u00e5ken. Det \u00e4r bara \u00f6stkyrkan som verkar ha lyckats undertrycka det betydande inflytandet fr\u00e5n en astrologin. Rom var uppenbarligen mycket mindre framg\u00e5ngsrik, eftersom planetnamnen p\u00e5 \u00e5tminstone n\u00e5gra av veckodagarna p\u00e5 engelska, tyska, holl\u00e4ndska, danska, norska, isl\u00e4ndska, svenska, finska, samiska, ungerska, albanska, rum\u00e4nska, italienska, franska, katalanska, spanska, bretonska, g\u00e4liska, walesiska, och korniska, tycks tyda p\u00e5.<\/i><\/p>\n

Det framg\u00e5r av de etymologiska [spr\u00e5khistoriska] bevisen att astrologin hade spridit sig \u00f6ver hela Romarriket f\u00f6rmodligen mycket snabbare \u00e4n kristendomen. I b\u00f6rjan av det fj\u00e4rde \u00e5rhundradet, n\u00e4r kyrkan \u00e4ntligen fick kontroll \u00f6ver kejsard\u00f6met, var det uppenbarligen f\u00f6r sent f\u00f6r n\u00e5gon allvarlig kyrklig anstr\u00e4ngning att helt eliminera de astrologiska f\u00f6reningarna under veckans sju dagar.<\/i> \u2026 \u00e4ven i hj\u00e4rtat av det romerska imperiet, d\u00e4r spr\u00e5k som h\u00e4rstammar fr\u00e5n latin r\u00e5der, \u00e4r det bara med avseende till de tv\u00e5 ”nyckel”-dagarna i den judisk-kristna veckan, allts\u00e5 l\u00f6rdag (sabbaten) och s\u00f6ndagen (Herrens dag), som kyrkan har lyckats ers\u00e4tta astrologin. Det astrologiska inflytandet \u00e4r uppenbarligen \u00e4nnu mer uttalat kring det romerska rikets ytterkanter, d\u00e4r kristendomen anl\u00e4nde f\u00f6rst mycket senare. Engelska, nederl\u00e4ndska, bretonska, walesiska och korniska, som \u00e4r de enda europeiska spr\u00e5ken som till modern tid har bevarat de ursprungliga planetnamnen p\u00e5 alla de sju dagarna i veckan. Alla dessa spr\u00e5k talas i omr\u00e5den som var fria fr\u00e5n kristligt inflytande under de f\u00f6rsta \u00e5rhundradena av v\u00e5r era, d\u00e5 den astrologiska veckan spriddes \u00f6ver hela imperiet.<\/i> Inte h\u00e4rr\u00f6r dessa spr\u00e5k fr\u00e5n varken grekiska eller latin \u2013 de spr\u00e5k som \u00e4r mest f\u00f6rknippade med kyrkan. Det \u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt ocks\u00e5 sant f\u00f6r alla andra spr\u00e5k som har bevarat planetbeteckningarna f\u00f6r \u00e5tminstone en av de tv\u00e5 ”nyckel”-dagarna i den judisk-kristna veckan – tyska, g\u00e4liska, danska, norska, isl\u00e4ndska, svenska, finska, ungerska och albanska.4<\/sup><\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r m\u00e5nga spr\u00e5k har ersatt den gamla ”l\u00f6rdagen” med ”sabbaten” och den ursprungliga ”s\u00f6ndagen” med ”Herrens dag.”<\/p>\n

En unders\u00f6kning avsl\u00f6jar att veckodagarna p\u00e5 minst sextiofem spr\u00e5k \u00e4r uppkallade efter de sju planetgudarna i forntida hedningatro – Sol, M\u00e5ne, Mars, Merkurius, Jupiter, Venus, och Saturnus. Och praxis att kalla dagarna efter dessa hedniska gudar \u00e4r nu allm\u00e4n i de l\u00e4nder d\u00e4r kristendomen \u00e4r dominerande.<\/i><\/p>\n\n\n\n
\n

<\/strong><\/p>\n

<\/strong><\/p>\n

\u201cB\u00f6n till planeterna p\u00e5 deras respektive dagar var en del av tillbedjan av himlakropparna.\u201d<\/p>\n

Robert L. Odom, Sunday in Roman Paganism, <\/em>s. 158.<\/p>\n

<\/em><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Det skulle emellertid vara absurt att anta att veckodagarnas h\u00e4ngivelse till himlakropparna \u00e4r av hebreiskt eller kristet ursprung. De heliga skrifterna avsl\u00f6jar att de forntida judarna och de tidiga kristna uts\u00e5g dagarna med siffror, varav den sj\u00e4tte och den sjunde ocks\u00e5 kallades ”beredningen” respektive ”sabbaten”.<\/i><\/p>\n

Ordb\u00f6ckerna, encyklopedierna, och andra allm\u00e4nna informationsk\u00e4llor \u00e4r praktiskt taget enh\u00e4lliga n\u00e4r de tilldelar dagarnas kalendernamn en hednisk k\u00e4lla<\/i>5<\/sup><\/p>\n

\u00c5terigen, som tidigare n\u00e4mnts: planetveckan h\u00e4rr\u00f6r inte fr\u00e5n den bibliska veckan. Den kom fr\u00e5n hedendomen. Kyrkan f\u00f6rs\u00f6kte d\u00f6lja detta faktum genom att \u00e4ndra namnen p\u00e5 veckodagarna och i detta var de bara delvis framg\u00e5ngsrika.<\/p>\n

Den planet\u00e4ra veckans ursprung<\/b><\/h3>\n

Den moderna veckan har samma l\u00e4ngd som den bibliska veckan. Men som n\u00e4mnts kommer namnen p\u00e5 veckodagarna och veckans cykler inte fr\u00e5n Skrifterna. Som Zerubavel tidigare noterade s\u00e5 valde \u201ckyrkan icke desto mindre att bevara den judiska sjudagarsrytmen. Detta b\u00f6r inte tas l\u00e4ttsamt; eftersom man kunde valt att f\u00f6rsamlas som vanligt i enlighet med den f\u00f6r romarna traditionella \u00e5ttadagarscykeln.<\/i>\u201d Vi kommer att \u00e5terkomma till denna punkt, men f\u00f6r tillf\u00e4llet r\u00e4cker detta f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 att den moderna veckan inte var en naturlig f\u00f6rl\u00e4ngning av den bibliska veckan. Snarare kommer det fr\u00e5n hedendomen och man valde medvetet att emulera l\u00e4ngden p\u00e5 den bibliska veckan fr\u00e5n vilken den inte \u00e4r rotad.<\/p>\n\n\n\n\n
\"En<\/td>\n<\/tr>\n
<\/font><\/strong><\/p>\n

<\/span><\/font><\/strong><\/p>\n

En stickkalender hittad vid Titusbaden i Rom.<\/strong><\/font><\/p>\n

<\/font><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Planetveckan har en historia oberoende av Skrifterna. N\u00e4r planetveckan f\u00f6rst kom i kontakt med och b\u00f6rjade accepteras in i den julianska kalendern s\u00e5 b\u00f6rjade den nya sju dagar l\u00e5nga veckan p\u00e5 l\u00f6rdag! Observera till exempel denna ”stick”-kalender som finns i Titusbaden, som byggdes i Rom 81 e.Kr. I toppen finns de sju planetgudarna i ordning efter veckodagarna. Den allra f\u00f6rsta gud som visas \u00e4r Saturnus. Han h\u00e5ller en lie f\u00f6r att han ans\u00e5gs vara ”sk\u00f6rdens gud.”<\/p>\n

N\u00e4sta gud, p\u00e5 veckans andra dag, \u00e4r Sol, eller solguden, kr\u00f6nt med ljusstr\u00e5lar. Den tredje dagen har m\u00e5ngudinnan, Luna, kr\u00f6nt av m\u00e5nsk\u00e4ran. De andra gudarna f\u00f6ljer i sin ordning: Mars, den hj\u00e4lmprydde krigsguden; Merkurius, med sin bevingade hj\u00e4lm och en kaduc\u00e9; Jupiter ihop med sina \u00e5skviggar; och slutligen den sista dagen i veckan med k\u00e4rleksgudinnan Venus.<\/p>\n

Detta visar tydligt att den moderna veckan inte kunde ha h\u00e4rstammat fr\u00e5n Skrifterna eftersom den, n\u00e4r den b\u00f6rjade anv\u00e4ndas med den julianska kalendern, b\u00f6rjade<\/i> p\u00e5 Saturnus dag, l\u00f6rdag, och slutade p\u00e5 Venus dag, fredag. F\u00f6rst senare standardiseras veckan och b\u00f6rjade p\u00e5 s\u00f6ndag och slutade p\u00e5 l\u00f6rdag.<\/p>\n

Den tidiga julianska veckan <\/b><\/h3>\n

<\/b><\/p>\n

Den julianska kalendern var en relativt ny uppfinning n\u00e4r Fr\u00e4lsaren vandrade p\u00e5 jorden. Romarna hade ursprungligen anv\u00e4nt den romerska republikens kalender, som, liksom den hebreiska kalendern, var m\u00e5n- och solbaserad.<\/p>\n

Romerska republikens kalender var baserad p\u00e5 m\u00e5nfaser. Hedniska romerska pr\u00e4ster, kallade pontiffer<\/i>, var ansvariga f\u00f6r reglerandet av kalendern. \u2026<\/p>\n

Vid Julius C\u00e6sars tid var m\u00e5naderna helt i fas med \u00e5rstiderna. Julius C\u00e6sar ut\u00f6vade sin r\u00e4tt som pontifex maximus<\/i> (\u00f6verstepr\u00e4st) och reformerade vad som hade blivit en besv\u00e4rlig och inexakt kalender.6<\/sup><\/p>\n

Julius C\u00e6sar bj\u00f6d in Sosigenes, en astronom fr\u00e5n Alexandria, att r\u00e4kna ut ett nytt s\u00e4tt att ber\u00e4kna tid.<\/p>\n

Sosigenes beslutade att det enda praktiska valet var att \u00f6verge m\u00e5nkalendern helt. M\u00e5nader m\u00e5ste ordnas p\u00e5 s\u00e4songsbasis och ett tropiskt (sol) \u00e5r anv\u00e4ndes, som p\u00e5 den egyptiska kalendern. . . Den stora sv\u00e5righeten som en [kalender-] reformator st\u00e5r inf\u00f6r var att det inte verkade finnas n\u00e5got s\u00e4tt att genomf\u00f6ra en f\u00f6r\u00e4ndring som fortfarande skulle g\u00f6ra det m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e5naderna att f\u00f6rbli i takt med m\u00e5nens faser och \u00e5ret med s\u00e4songerna. Det var n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00f6ra ett grundl\u00e4ggande avbrott med traditionell tider\u00e4kning f\u00f6r att utforma en effektiv s\u00e4songskalender.<\/i>7<\/sup><\/p>\n\n\n\n\n
\"Julius<\/strong><\/font><\/td>\n<\/tr>\n
<\/font><\/strong><\/p>\n

<\/span><\/font><\/strong><\/p>\n

Den hedniska, solbaserade, julianska kalendern har f\u00e5tt sitt namn efter Julius Caesar. Han \u00e4r ansvarig f\u00f6r \u00e5sidos\u00e4ttandet av den romerska republikens m\u00e5nbaserade kalender.<\/strong><\/font><\/p>\n

<\/font><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Den nya kalendern kallades f\u00f6r den ”julianska” kalendern efter Julius C\u00e6sar. \u00c5r 45 f.Kr. lades hela 90 dagar till i kalendern f\u00f6r att f\u00e5 tillbaka m\u00e5naderna i r\u00e4tt fas med \u00e5rstiderna. Men just h\u00e4r \u00e4r ett viktigt faktum som de flesta \u00e4r okunniga om. Den nya julianska kalendern hade en kontinuerlig veckocykel. . . men veckorna var \u00e5tta dagar l\u00e5nga!<\/i> ”Tidiga julianska kalendrar konstruerades inte i rutn\u00e4t liksom moderna kalendrar, utan datumen listades i kolumner, med veckodagarna betecknade med bokst\u00e4verna A till H.”8<\/sup><\/p>\n

Detta \u00e4r ett faktum<\/i> som l\u00e4tt kan fastst\u00e4llas av historia och arkeologi. I sj\u00e4lva verket visar varje enskild av de tidiga julianska kalendrarna (kallad fasti) en \u00e5ttadagarsvecka. Dessutom \u00e4r de alla fr\u00e5n C\u00e6sar Augustus till Tiberius C\u00e6sars tid, eller 32 f.Kr. till 37 e.Kr. Detta omfattar mer \u00e4n Yahushuas liv p\u00e5 jorden. Den \u00e5tta dagar l\u00e5nga veckan i den julianska kalendern anv\u00e4ndes av romarna under Yahushuas liv. Det var den som de romerska legionerna stationerade i Palestina anv\u00e4nde. Det leder oss till en intressant insikt: Det fanns tv\u00e5 kalendrar som judarna k\u00e4nde till under Yahushuas tid:<\/p>\n

    \n
  1. Den solbaserade kalender deras romerska h\u00e4rskare hade med sin kontinuerliga \u00e5ttadagars veckocykel; och,<\/li>\n
  2. Skapelsens m\u00e5n-och-solbaserade kalendern, \u00e5teretablerad vid Utvandringen, med dess sjudagarsvecka som b\u00f6rjade om vid varje Nym\u00e5ne.<\/li>\n<\/ol>\n

    Vilken kalender tror du<\/i> att judarna skulle ha anv\u00e4nt? Det \u00e4r intressant att majoriteten av D\u00f6dahavsrullarna inneh\u00e5ller f\u00f6rs\u00f6k att korrelera tv\u00e5 olika metoder f\u00f6r tidsh\u00e5llning. Enbart detta avsl\u00f6jar att det fanns minst tv\u00e5 olika kalendrar man k\u00e4nde till i Palestina vid den tiden. Detta \u00e4r ocks\u00e5 bevis p\u00e5 omst\u00e4ndigheter som p\u00e5visar att judarna anv\u00e4nde en annan kalender \u00e4n den som anv\u00e4ndes av deras romerska h\u00e4rskare.<\/p>\n

    \"FALSKA<\/p>\n

    Dessa stenfragment fr\u00e5n en tidig juliansk kalender visar m\u00e5naderna Augusti till December. Bokst\u00e4verna A till H anger veckodagarna.
    \nDetta kan tydligt ses p\u00e5 stenfragmenten, vilket bevisar l\u00e4ngden p\u00e5 \u00e5tta dagar i den tidiga julianska kalendern.<\/font><\/p>\n

    Den julianska kalendern var b\u00e5de hednisk och solbaserad. Den gregorianska kalendern som anv\u00e4nds idag \u00e4r likaledes b\u00e5de hednisk och solbaserad. Den \u00e4r n\u00e4stan identisk med den hedniska, julianska solkalendern och har n\u00e4stan inget gemensamt med Yahuwahs bibliska luni-solkalender.<\/p>\n

    Gravinskriptioner<\/b><\/h3>\n

    Inskriptioner som kristna har ristat in p\u00e5 gravar ger ytterligare arkeologiska bevis p\u00e5 att de tidigaste kristna hade kunskap om b\u00e5de den julianska kalendern och den bibliska kalendern och skillnaden mellan de tv\u00e5 kalendrarnas veckocykler. S\u00e5ledes \u00e4r det inte orimligt att dra slutsatsen att de valde att dyrka enligt den bibliska kalendern, \u00e4ven om de bedrev aff\u00e4rer med den sekul\u00e4ra, julianska kalendern. I Inscriptes Latin\u00e6 Christian\u00e6 Veteres<\/i>, registrerar Ernst Diehl f\u00f6ljande inskription fr\u00e5n 269 e.Kr.:<\/p>\n

    Konsulatet under Claudius och Paternus, November m\u00e5nads Nonae, Venus dag, m\u00e5nm\u00e5nadens 24:e dag. Leuces reste [denna minnestod] f\u00f6r sin k\u00e4rt \u00e4lskade dotter Severa, och Din Helga Ande. Hon dog vid 55 \u00e5r, 11 m\u00e5nader [och] 10 dagars [\u00e5lder].9 <\/sup><\/p>\n

    Detta \u00e4r en av de \u00e4ldsta daterade kristna gravinskriptionerna som finns i Rom och \u00e4r fascinerande eftersom det anger tv\u00e5 olika datum! ”Nonae” i November h\u00e4nvisar till 5:e November. Det \u00e5ret f\u00f6ll detta p\u00e5 ”Venus dag” \u2013 allts\u00e5 fredag. I just denna m\u00e5nad motsvarade detta den 24:e dagen i m\u00e5ncykeln som i sin tur skulle ha varit ”Andra dagen” p\u00e5 den Bibliska veckan.<\/p>\n

    Detta \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt eftersom om ”Andra dagen” i m\u00e5ncykeln f\u00f6ll p\u00e5 en fredag s\u00e5 skulle den sjunde dagen – och Sabbaten – sammanfallit med den hedniska onsdagen eller ”Merkurius dag”!<\/p>\n

    Medgivande fr\u00e5n judiska forskare<\/b><\/h3>\n

    Alltf\u00f6r l\u00e4nge har det faktum att judar dyrkar p\u00e5 l\u00f6rdag som deras sabbat anv\u00e4nts f\u00f6r att \u201dbevisa\u201d att l\u00f6rdagen \u00e4r Bibelns sabbat. Men det \u00e4r inget annat \u00e4n cirkelresonemang: judarna dyrkar p\u00e5 Sabbaten. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r l\u00f6rdagen Sabbaten eftersom det \u00e4r d\u00e5 judarna dyrkar.<\/i><\/p>\n

    Faktum \u00e4r att judiska forskare \u00e4r v\u00e4l medvetna om att l\u00f6rdagen inte \u00e4r den ursprungliga Sabbaten i Skrifterna. F\u00f6ljande \u00e4r citat fr\u00e5n judiska forskare, all betoning tillagd.<\/p>\n

    I ett brev till Dr. L. E. Froom, daterat 20 februari 1939, erk\u00e4nde [Rabbi Louis] Finklestein [vid Jewish Theological Seminary of America <\/i>]: \u201cDen nuvarande judiska kalendern fixerades under det fj\u00e4rde \u00e5rhundradet.\u201d Maimonides och de flesta andra judiska kronologerna h\u00e5ller med om att den moderna judiska kalendern \u00e4r baserad p\u00e5 \u201cmedeltalet av r\u00f6relserna f\u00f6r solen och m\u00e5nen; den sanna [kalendern] har avsatts.<\/i>\u201d10<\/sup>,11 <\/sup><\/p>\n\n\n\n\n
    \"Maimonides<\/strong><\/font><\/td>\n<\/tr>\n
    <\/font><\/strong><\/p>\n

    <\/span><\/font><\/strong><\/p>\n

    Maimonides (1135-1204), rabbin, filosof, och l\u00e4kare.<\/strong><\/font><\/p>\n

    <\/font><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Nym\u00e5nen \u00e4r \u00e4nnu, och Sabbaten var ursprungligen, beroende av m\u00e5ncykeln\u2026 Ursprungligen firades Nym\u00e5nen p\u00e5 samma s\u00e4tt som man firar Sabbaten<\/i>\u2026 gradvis blev den mindre betydande medan Sabbaten alltmer blev en religionens och humanitetens dag, en dag f\u00f6r religi\u00f6s meditation och instruktion, av fred och sj\u00e4lens fr\u00f6jd.12<\/sup><\/p>\n

    Med utvecklingen av sabbatens betydelse som en invigningens dag och betoningen p\u00e5 den betydande siffran sju s\u00e5 blev veckan mer och mer fr\u00e5nskild sin f\u00f6rbindelse med m\u00e5nen<\/i>. \u202613<\/sup><\/p>\n

    \u00c5rets m\u00e5nader var m\u00e5nbaserade och b\u00f6rjade med nym\u00e5nen<\/i> (hodesh, som kom att betyda ”m\u00e5nad.”) Under kungarnas era observeras den som en tv\u00e5-dagarsfestival (1 Sam. 20: 24-47.)14 <\/sup><\/p>\n

    Observera i citatet ovan att Rabbi Finklestein \u00f6ppet medgav att den nuvarande judiska kalendern skiljer sig fr\u00e5n den som anv\u00e4ndes f\u00f6re fj\u00e4rde \u00e5rhundradet och Maimonides gick \u00e4nnu l\u00e4ngre med att s\u00e4ga att originalet hade lagts \u00e5t sidan.<\/p>\n

    Detta berodde p\u00e5 den extrema f\u00f6rf\u00f6ljelsen som utf\u00f6rdes av den tidiga kristna (romersk-katolska) kyrkan n\u00e4r den tog makten under det fj\u00e4rde \u00e5rhundradet e.Kr. Judar \u00e4r mycket \u00f6ppna om dessa historiska fakta och medger att de \u00e4ndrade kalendern under den extrema f\u00f6rf\u00f6ljelsen.<\/p>\n

    \u201cUnder Konstantius (337-362) styre n\u00e5dde f\u00f6rf\u00f6ljelsen av judarna en s\u00e5dan kulmen att \u2026 ber\u00e4knandet av kalendern f\u00f6rbj\u00f6ds med sv\u00e5ra straff.\u201d15<\/sup><\/p>\n

    Endast Sanhedrinen kan utropa en ny m\u00e5nad genom observation av nym\u00e5nen och ny\u00e5ret med v\u00e5rens ankomst. Under Hillel II [fj\u00e4rde \u00e5rhundradet e.Kr.], Sanhedrinens sista president, f\u00f6rbj\u00f6d romarna denna praxis. Hillel II tvingades d\u00e4rf\u00f6r inf\u00f6ra sin fasta kalender, vilket i praktiken gav Sanhedrins f\u00f6rhandsgodk\u00e4nnande till alla kommande \u00e5rs kalendrar.16 <\/sup><\/p>\n

    Medgivande fr\u00e5n katolska forskare <\/b><\/h3>\n\n\n\n\n
    \"Nicaeakonciliet\"<\/strong><\/font><\/td>\n<\/tr>\n
    <\/font><\/strong><\/p>\n

    <\/span><\/font><\/strong><\/p>\n

    Nic\u00e6akonciliet anses fortfarande vara ett av de mest
    \n\t\t\tinflytelserika kyrkor\u00e5den som n\u00e5gonsin har h\u00e5llits.<\/strong><\/font><\/p>\n

    <\/font><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Intressant nog \u00e4r romersk-katolska forskare ocks\u00e5 mycket raka om det faktum att de \u00e4r ansvariga f\u00f6r den kalenderf\u00f6r\u00e4ndring som p\u00e5verkade kristendomens tillbedjan. F\u00f6r\u00e4ndringen intr\u00e4ffade vid konciliet i Nic\u00e6a och sammanfattas b\u00e4st av Heinrich Graetz i hans monumentala History of the Jews<\/i> som publicerades av Jewish Society of America<\/i> 1893!<\/p>\n

    D\u00e5 bevittnade v\u00e4rlden det hittills ot\u00e4nkbara spektaklet som var den f\u00f6rsta allm\u00e4nna sammankallelsen vid Nice [Nic\u00e6a]. Flera hundra biskopar och pr\u00e4ster med kejsaren i spetsen sl\u00f6t upp. Kristendomen ville fira sin triumf men lyckades bara uppenbara sin svaghet och inre splittring. F\u00f6r i detta sammanhang, dess f\u00f6rsta officiella upptr\u00e4dande i all prakt och \u00f6verfl\u00f6d av andlig och tempor\u00e4r kraft, f\u00f6rblev inga sp\u00e5r av dess ursprungliga karakt\u00e4r<\/i>. . . Vid r\u00e5det i Nice klipptes den sista tr\u00e5den som kopplade kristendomen till dess ursprung. P\u00e5skfestivalen hade hittills firats till st\u00f6rsta delen samtidigt som den judiska p\u00e5sken och faktiskt p\u00e5 de dagar som ber\u00e4knats och fastst\u00e4llts av Synhedrionen [Sanhedrinen] i Jud\u00e6a f\u00f6r sitt firande; men i framtiden skulle dess iakttagande g\u00f6ras helt oberoende av den judiska kalendern,<\/i> \u201cF\u00f6r det \u00e4r opassande bortom f\u00f6rst\u00e5else att vi p\u00e5 denna heligaste av h\u00f6gtider skulle f\u00f6lja judarnas seder. L\u00e5t oss fram\u00f6ver inte ha n\u00e5got gemensamt med detta f\u00f6rhatliga folk; v\u00e5r Fr\u00e4lsare har visat oss en annan v\u00e4g. Det skulle verkligen vara absurt om judarna skulle kunna skryta med att vi inte \u00e4r i st\u00e5nd att fira p\u00e5sk utan hj\u00e4lp av deras regler (ber\u00e4kningar).\u201d Dessa kommentarer tillskrivs kejsaren Konstantin. . . [och blev] kyrkans v\u00e4gledande princip som nu skulle best\u00e4mma judarnas \u00f6de.17<\/sup><\/p>\n

    Det r\u00e5der ingen tvekan om att det var de romersk-katolska biskoparnas handlingar vid Nic\u00e6akonciliet som var direkt ansvariga f\u00f6r den kyrkliga f\u00f6r\u00e4ndring i kalendern som anv\u00e4ndes f\u00f6r tillbedjan av b\u00e5de judarna och de apostoliska kristna. Som kronologen David Sidersky f\u00f6rklarade: \u201cDet var inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt under Constans att applicera den gamla kalendern<\/i>.\u201d18 <\/sup><\/p>\n

    Under efterf\u00f6ljande \u00e5r gick judarna genom ”j\u00e4rn och eld”. De kristna [p\u00e5vliga; romerska] kejsarna bannlyste den judiska ber\u00e4kningen av kalendern<\/i> och till\u00e4t inte dess tillk\u00e4nnagivande av h\u00f6gtidarna. Graetz s\u00e4ger: ”De judiska [och apostoliska kristna] samh\u00e4llena l\u00e4mnades i total ovetskap om de viktigaste religi\u00f6sa besluten vad g\u00e4llande deras festivaler.” Den omedelbara f\u00f6ljden var fixeringen och ber\u00e4kningen av den hebreiska kalendern av Hillel II.19<\/sup><\/p>\n

    F\u00f6rfattningarna som formades i Nic\u00e6a \u201cf\u00f6rst\u00f6rde lagens tempel i Jud\u00e9en\u201d och Moses ur\u00e5ldriga f\u00f6rordning som harmoniserade m\u00e5nens g\u00e5ng med solens b\u00f6rjade till slut ers\u00e4ttas med ber\u00e4kningar som inbegriper v\u00e5rdagj\u00e4mningen, varefter den n\u00e4rmaste fullm\u00e5nen valdes att vara p\u00e5skm\u00e5nen. Utifr\u00e5n denna tidspunkt byggde den [katolska] kyrkan upp sin kyrkliga kalender och dess p\u00e5skfest. Det \u00e4r l\u00e4tt att f\u00f6rbise den verkliga betydelsen av r\u00e5det i Nic\u00e6a och dess p\u00e5verkan p\u00e5 det judiska tidssystemet, f\u00f6r \u00e4ven om kyrkan ville avvika fr\u00e5n judisk ber\u00e4kning och anta en flyttbar festh\u00f6gtid s\u00e5 visade det sig att b\u00e5de de judiska och romersk-katolska festivalerna kom att utg\u00e5 fr\u00e5n samma tidpunkt -. . . v\u00e5rdagj\u00e4mningen.<\/i>20<\/sup><\/p>\n\n\n\n
    \n

    \u201cF\u00f6r att f\u00f6rlika hedningarna med nominell Kristendom s\u00e5 vidtog Rom, st\u00e4ndigt bedrivande sin sedvanliga politik, \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att f\u00e5 de Kristna och hedniska h\u00f6gtiderna amalgamerade. Genom en komplicerad men skicklig justering av kalendern s\u00e5 visade det sig att inte vara en sv\u00e5r sak att, p\u00e5 det stora hela, f\u00e5 hedendomen och Kristendomen (nu djupt nedsjunken i avgudadyrkan) \u2026 att skaka h\u00e4nder.\u201d<\/p>\n

    Alexander Hyslop, The Two Babylons, <\/em>s. <\/em>105.<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Katolska forskare k\u00e4nner till detta. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r American Catholic Quarterly Review<\/i> kunde publicera detta uttalande: ”S\u00f6ndagen … \u00e4r helt och h\u00e5llet en skapelse av den katolska kyrkan.” 21<\/sup> Eller, som publicerades i Ecclesiastical Review<\/i>:<\/p>\n

    \u201cDe [protestanterna] anser att det \u00e4r deras plikt att h\u00e5lla s\u00f6ndagen helig. Varf\u00f6r? Eftersom den katolska kyrkan s\u00e4ger \u00e5t dem att g\u00f6ra det. De har ingen annan anledning. . . S\u00f6ndagens efterlevnad blir s\u00e5ledes en kyrklig lag som helt skiljer sig fr\u00e5n den gudomliga lagen om sabbatsh\u00e5llning. . . F\u00f6rfattaren till s\u00f6ndagslagen. . . \u00e4r den katolska kyrkan.\u201d22<\/sup><\/p>\n

    Detta \u00e4r betydelsefullt eftersom det bevisar att s\u00f6ndagen inte \u00e4r dagen f\u00f6r Yahushuas uppst\u00e5ndelse. Medan l\u00f6rdagssabbatister sedan l\u00e4nge har insisterat p\u00e5 att det fj\u00e4rde budet fortfarande \u00e4r bindande och att det spelar roll f\u00f6r Yahuwah vilken dag man dyrkar p\u00e5 s\u00e5 avvisar de flesta s\u00f6ndagsh\u00e5llare s\u00e5dana p\u00e5st\u00e5enden genom att insistera: ”Jag dyrkar p\u00e5 alla dagar.”<\/p>\n

    Detta \u00e4r ett argument baserat p\u00e5 okunnighet. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e4ger det fj\u00e4rde budet inte bara att man skall dyrka p\u00e5 den sjunde dagen. Det s\u00e4ger ocks\u00e5 att inget arbete skall utf\u00f6ras p\u00e5 den sjunde dagen, att arbete skall utf\u00f6ras de andra sex dagarna i veckan. Dessutom \u00e4r sk\u00e4let som traditionellt ges f\u00f6r tillbedjan p\u00e5 s\u00f6ndag baserat p\u00e5 argumentet att s\u00f6ndagen \u00e4r dagen f\u00f6r Yahushuas uppst\u00e5ndelse. Men som vi har sett fanns s\u00f6ndagen inte p\u00e5 den tidiga julianska kalenderns \u00e5ttadagarsvecka. D\u00e4rf\u00f6r kunde Fr\u00e4lsaren inte ha \u00e5teruppst\u00e5tt den dagen. S\u00f6ndagen har ingen grund f\u00f6r dyrkan eftersom det \u00e4r en tradition ur den romersk-katolska kyrkan. Precis som de alltid har h\u00e4vdat. <\/i><\/p>\n\n\n\n\n
    \"Katolsk<\/strong><\/font><\/td>\n<\/tr>\n
    <\/font><\/strong><\/p>\n

    <\/span><\/font><\/strong><\/p>\n

    Katolsk f\u00f6rfattare och radiov\u00e4rd, Patrick Madrid.<\/strong><\/font><\/p>\n

    <\/font><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    \u00c4ven moderna katolska forskare vet detta faktum. Patrick Madrid \u00e4r en amerikansk romersk-katolsk f\u00f6rfattare, apologet, och radiov\u00e4rd. Den 5 januari 2006 var Madrid p\u00e5 EWTN, det globala katolska radion\u00e4tverket. P\u00e5 ”Open Line”, ett samtal under radioprogrammet s\u00e5 ringde en lyssnare in med en fr\u00e5ga. Lyssnarens sv\u00e5ger hade sagt att den katolska kyrkan hade \u00e4ndrat sabbaten fr\u00e5n l\u00f6rdag till s\u00f6ndag. Madrids svar, med ett katolskt ”spinn” p\u00e5 det hela f\u00f6r att r\u00e4ttf\u00e4rdiga att inte l\u00e4ngre tillbe p\u00e5 den bibliska sabbaten, avsl\u00f6jar att han \u00e4r v\u00e4l medveten om historiska fakta och Skriften. Han sade:<\/p>\n

    Vad din sv\u00e5ger kanske inte f\u00f6rst\u00e5r \u00e4r att den katolska kyrkan inte \u00e4ndrade det budordet [Sabbaten]. Den katolska kyrkan observerar budet att h\u00e5lla Sabbaten helig, men den g\u00f6r s\u00e5 p\u00e5 Herrens dag, och de tidigaste Kristna \u00f6verf\u00f6rde sin efterlevnad av det budordet fr\u00e5n l\u00f6rdag till s\u00f6ndag.<\/p>\n

    F\u00f6rst och fr\u00e4mst, eftersom det var en klar brytning mellan de Gammaltestamentliga kraven: ritualerna och det mosaiska f\u00f6rbundet som fordrade Sabbatsdyrkan och djuroffer, och s\u00e5dana saker. Och de ville visa att Kristenheten var annorlunda judendomen. Den kom ur judaismen, men var distinkt \u2026 Att fira Herrens \u00e5teruppst\u00e5ndelse och d\u00f6d p\u00e5 den dag som Han uppstod fr\u00e5n de d\u00f6da tycktes vara den mest passande.<\/p>\n

    En annan sak vi ocks\u00e5 b\u00f6r minnas \u00e4r att v\u00e5r kalender som vi brukar, inklusive sjundedagsadventisterna, inte bara \u00e4r en kalender som katolska kyrkan planerade, utan ocks\u00e5 en kalender baserad p\u00e5 sol\u00e5ret och inte m\u00e5n\u00e5ret. Den judiska kalendern som man hade p\u00e5 Kristi tid f\u00f6ljde en m\u00e5nkalender, som \u00e4r \u00e5tskilliga dagar kortare \u00e4n sol\u00e5ret. <\/i><\/p>\n

    S\u00e5 den stora ironin i det hela \u00e4r att t.o.m. sjundedagsadventisterna sj\u00e4lva inte tillber p\u00e5 exakt samma Sabbatsdag som judarna under Kristi tid gjorde, eftersom den nu \u00e4r \u00e5tskilliga dagar f\u00f6rskjuten efter man bytt [fr\u00e5n] att f\u00f6lja m\u00e5nkalendern.<\/i>23<\/sup><\/p>\n

    Hela fr\u00e5gan \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n bara l\u00f6rdag eller s\u00f6ndag. Det har att g\u00f6ra med ett helt system av falsk tillbedjan: hednisk \/ p\u00e5vlig soldyrkan mot ren, biblisk dyrkan av den Allsm\u00e4ktige.<\/p>\n

    N\u00e4r jag hade lagt fram alla bevis om kalenderhistoria till min v\u00e4n och pastor inom sjundedagsadventismen s\u00e5 var han tyst en l\u00e5ng stund. Till slut sade han: \u201cDu har r\u00e4tt. Men allt Gud kr\u00e4ver \u00e4r att vi h\u00e5ller den sjunde dagen p\u00e5 den kalender som samh\u00e4llet brukar helig.\u201d<\/p>\n

    Jag var slagen med h\u00e4pnad. En s\u00e5dan konstatering motsade klart och tydligt allt han tidigare sagt om att Fadern f\u00f6rv\u00e4ntar oss att tillbe p\u00e5 en specifik dag<\/i>.<\/p>\n

    F\u00f6rlorad i Skrifterna<\/strong><\/h2>\n

    Det finns ett misstag som n\u00e4stan alla g\u00f6r n\u00e4r de l\u00e4ser Bibeln. Det \u00e4r mycket vanligt och mycket f\u00f6rst\u00e5eligt. N\u00e4r folk l\u00e4ser Bibeln g\u00f6r de det med en specifik upps\u00e4ttning ideologiska \u201cglas\u00f6gon\u201d. Dessa glas\u00f6gon \u00e4r utformade av deras individuella, kulturella, och utbildningsbakgrund. Detta formar hur de tolkar vad de l\u00e4ser.<\/p>\n\n\n\n\n
    \"predikant<\/strong><\/font><\/td>\n<\/tr>\n
    <\/font><\/strong><\/p>\n

    <\/span><\/font><\/strong><\/p>\n

    Kristna dyrkar antingen p\u00e5 l\u00f6rdag eller s\u00f6ndag eftersom de antar att veckan som den \u00e4r idag har rullat kontinuerligt och utan avbrott sedan Yahushuas dagar.<\/strong><\/font><\/p>\n

    <\/font><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Detta uppenbaras tydligast i fr\u00e5gan om sabbaten. Hela v\u00e4rlden har f\u00f6renats i anv\u00e4ndandet av den p\u00e5vliga gregorianska kalendern sedan 1940-talet. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det naturligt att n\u00e4r m\u00e4nniskor l\u00e4ser om sabbaten i Skrifterna att man antar att den h\u00e4nvisar till den sjunde dagen i den moderna veckan: l\u00f6rdag. Detta antagande \u00e4r dock fel.<\/p>\n

    Den st\u00f6rsta skillnaden mellan Bibelns kalender och den moderna kalendern finns i veckocyklerna i de tv\u00e5 tidr\u00e4kningsmetoderna. Som n\u00e4mnts tidigare har den moderna kalendern en kontinuerlig veckocykel. Detta inneb\u00e4r att varje m\u00e5nad b\u00f6rjar p\u00e5 en annorlunda veckodag. Inte s\u00e5 med den bibliska kalendern. Veckoprocessen p\u00e5 Yahs kalender b\u00f6rjar om vid varje nym\u00e5ne. Men ut\u00f6ver detta har den moderna kalendern, som grundar sig p\u00e5 solen, ingen koppling mellan veckorna i sig och n\u00e5got i naturen. D\u00e4remot \u00e4r veckocykeln i Yahuwahs kalender o\u00e5terkalleligt bunden till m\u00e5nens faser.<\/p>\n

    Det finns ingen enskild text i Skrifterna som f\u00f6rklarar hur den bibliska kalendern fungerade av en mycket enkel anledning: det var allm\u00e4nkunskap<\/i>. Alla anv\u00e4nde den kalendern. Det fanns inget behov av att beskriva hur kalendern fungerade. Det \u00e4r inte n\u00f6dv\u00e4ndigt att f\u00f6rklara hur den gregorianska kalendern fungerar eftersom alla bara vet.<\/p>\n

    Emellertid finns ledtr\u00e5dar och \u00e4r spridda \u00f6ver hela Bibeln. N\u00e4r den bibliska principen om f\u00f6reskrift p\u00e5 f\u00f6reskrift; rad p\u00e5 rad; h\u00e4r lite, d\u00e4r lite<\/i> till\u00e4mpas s\u00e5 blir skillnaderna mycket uppenbara.<\/p>\n

    Nym\u00e5nadsdagar<\/b><\/h3>\n

    Bibeln inneh\u00e5ller m\u00e5nga referenser till en viss kategori av dagar som helt enkelt inte finns i den moderna kalendern: nym\u00e5nar. Det st\u00e5r klart att ett annat s\u00e4tt att ber\u00e4kna tid anv\u00e4ndes. Detta ses som f\u00f6rst under skapelseveckan p\u00e5 den fj\u00e4rde dagen: ”D\u00e5 sade Elohim: ’L\u00e5t det vara ljus p\u00e5 himlavalvet f\u00f6r att dela dagen fr\u00e5n natten; l\u00e5t dessa vara till tecken och s\u00e4songer, och f\u00f6r dagar och \u00e5r … och det var s\u00e5. ” (1 Mosebok 1:14, 15)<\/p>\n

    Ordet som \u00f6versatts till ”tecken” kommer fr\u00e5n det hebreiska ordet owth<\/i>, vilket betyder en signal, monument, tecken, eller symbol. \u00c4nnu mer betydelsefullt \u00e4r ordet \u00f6versatt till ”s\u00e4songer.” Detta kommer fr\u00e5n det hebreiska ordet mo’ed<\/i> som betyder en fast tid eller s\u00e4song, specifikt en festival. Det anv\u00e4nds i hela Tredje Mosebok 23, med h\u00e4nvisning till Yahuwahs h\u00f6gtider: \u201cOch Yahuwah talade till Mose och sade: Tala till Israels barn och s\u00e4g till dem: N\u00e4r det g\u00e4ller Yahuwahs h\u00f6gtider, som ni skall f\u00f6rkunna vara heliga sammankomster, dessa \u00e4r Mina h\u00f6gtider.\u201d (3 Mosebok 23:1-2) Den allra f\u00f6rsta h\u00f6gtiden som angavs var veckofesten p\u00e5 den sjunde dagen: Sabbaten. De som ges efter\u00e5t \u00e4r de \u00e5rliga h\u00f6gtiderna.<\/p>\n

    \u201cEftersom de judiska festivalerna intr\u00e4ffade med j\u00e4mna mellanrum blir detta ord n\u00e4ra kopplat med dem . . .Mo\u2019ed<\/i> anv\u00e4nds i st\u00f6rre mening f\u00f6r alla religi\u00f6sa f\u00f6rsamlingar. Det var n\u00e4ra f\u00f6rbundet med tabernaklet . . . [Yah] tr\u00e4ffade Israel d\u00e4r vid specifika tider i syfte att uppenbara Hans vilja. Det \u00e4r en vanlig ben\u00e4mning f\u00f6r den dyrkande f\u00f6rsamlingen f\u00f6r [Yah’s] m\u00e4nniskor.<\/i>\u201d24<\/sup><\/p>\n

    Grunden f\u00f6r den kalender som etablerades av Yahuwah vid skapelsen \u00e4r m\u00e5nens r\u00f6relse. Tid m\u00e4ts genom r\u00f6relse. Syftet med att sp\u00e5ra m\u00e5nens r\u00f6relse var att uppr\u00e4tta heliga dagar<\/a>! \u201cHan uts\u00e5g m\u00e5nen till att best\u00e4mma tider.\u201d (Psalm 104:19) H\u00e4r anv\u00e4nds ocks\u00e5 ordet mo\u2019ed <\/i>f\u00f6r \u201ctider\u201d, eller \u201cden dyrkande f\u00f6rsamlingen f\u00f6r Yahs folk\u201d.<\/p>\n

    Nym\u00e5nadsdagarna \u00e4r de funktionsm\u00e4ssigt viktigaste dagarna eftersom hela den bibliska luni-solmetoden f\u00f6r tidsh\u00e5llning h\u00e4nger p\u00e5 dessa dagar som reglerar m\u00e5nadens b\u00f6rjan s\u00e5v\u00e4l som b\u00f6rjan p\u00e5 veckocykeln. Bara f\u00f6r att dessa fakta \u00e4r ok\u00e4nda f\u00f6r de flesta kristna s\u00e5 betyder inte det att kristna forskare \u00e4r lika okunniga:<\/p>\n

    M\u00e5naden var en tidsenhet n\u00e4ra knuten till m\u00e5nen. Det hebreiska ordet f\u00f6r ”m\u00e5nad” betydde ocks\u00e5 ”m\u00e5ne” … Anledningen till kopplingen mellan m\u00e5naden och m\u00e5nen \u00e4r att b\u00f6rjan av en m\u00e5nad markerades av en nym\u00e5ne. M\u00e5nen var noggrant observerad av folket i Bibeln.<\/i>25<\/sup><\/p>\n

    Veckocykeln<\/b><\/h3>\n

    Det som vanligtvis \u00e4r sv\u00e5rast att begrip till en b\u00f6rjan f\u00f6r m\u00e4nniskor som studerar luni-solkalendern \u00e4r skillnaderna i veckocykler. Och \u00e4nnu en g\u00e5ng \u00e4r forskare v\u00e4l bekanta med dessa fakta, \u00e4ven om de aldrig lyckas ge predikningar om det. Emil G. Hisrch, i en artikel med titeln Week: Connection with Lunar Phases<\/i> i Jewish Encyclopedia<\/i>, skriver:<\/p>\n

    Sjudagarsveckan var f\u00f6rbunden med m\u00e5nm\u00e5naden och cirka en fj\u00e4rdedel av dess l\u00e4ngd. Uppdelning av m\u00e5naden i kvartal var uppenbarligen n\u00e5got som hebr\u00e9erna och andra forntida folk gjorde. Men det \u00e4r inte klart om det har sitt ursprung bland just hebr\u00e9erna. Det \u00e4r dock on\u00f6digt att anta att det h\u00e4rstammar fr\u00e5n babylonierna f\u00f6r det \u00e4r lika m\u00f6jligt att observationen av m\u00e5nens fyra faser ledde de hebreiska nomaderna att spontant och oberoende utforma systemet f\u00f6r att dela intervallen mellan de p\u00e5f\u00f6ljande nym\u00e5narna i fyra grupper om sju dagar vardera. . . . Emfas lades p\u00e5 kravet [Tredje Mosebok 23:15] att Pingstveckorna skulle \u201cuppfyllas\u201d (\u201ctemimot\u201d), vilket antyder att veckorna kanske kan ber\u00e4knas p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt som bryter mot detta f\u00f6rel\u00e4ggande.<\/i><\/p>\n

    Detta citat \u00e4r intressant eftersom det, f\u00f6r det f\u00f6rsta, kopplar den antika veckocykeln till m\u00e5nfaserna; och f\u00f6r det andra visar det att nedr\u00e4kningen till Pingsten kr\u00e4ver ”kompletta” veckor. Detta antyder p\u00e5 att den veckoliga cykeln som anv\u00e4nds inte per automatik skulle ge \u201ckompletta\u201d veckor.<\/p>\n

    Bevisen i datumen<\/b><\/h3>\n

    Eftersom m\u00e5nadens f\u00f6rsta dag (nym\u00e5nadsdagen) alltid b\u00f6rjade om veckocykeln s\u00e5 faller alltid Sabbaten p\u00e5 samma datum p\u00e5 varje m\u00e5nvarv. Nym\u00e5nadsdagen var i en klass f\u00f6r sig. Men det var en dag f\u00f6r tillbedjan. M\u00e5nadens andra dag var allts\u00e5 arbetsveckans f\u00f6rsta dag. \u00c4ven p\u00e5 den gregorianska kalendern s\u00e5 ser vi ibland ett arrangemang som liknar detta. Till exempel var April 2017 en s\u00e5dan m\u00e5nad:<\/p>\n

    \"April<\/p>\n

    Skillnaden mellan den gregorianska m\u00e5naden april f\u00f6r \u00e5r 2017 och luni-solm\u00e5naderna \u00e4r att detta \u00e4r den m\u00e5natliga \/ veckoliga utl\u00e4ggningen f\u00f6r varje<\/i> m\u00e5nad p\u00e5 luni-solkalendern. Eftersom m\u00e5nadens f\u00f6rsta dag alltid \u00e4r en nym\u00e5nadsdag s\u00e5 intr\u00e4ffar Sjundedagssabbaten alltid p\u00e5 den \u00e5ttonde, femtonde, tjugoandre, och tjugonionde dagen p\u00e5 den synodiska m\u00e5naden. Detta st\u00f6ds av det faktum att varje g\u00e5ng ett datum f\u00f6r Sjundedagssabbaten anges i Skriften s\u00e5 faller det alltid p\u00e5 dessa datum. Varje g\u00e5ng ett datum f\u00f6r Sjundedagssabbaten kan extrapoleras fr\u00e5n omgivande texter s\u00e5 faller det ocks\u00e5 p\u00e5 samma datum. Detta skulle vara om\u00f6jligt med en kontinuerlig veckocykel.27<\/sup><\/i><\/p>\n

    <\/p>\n

    F\u00f6rsvunna Sabbater<\/b><\/h3>\n\n\n\n
    \n

    <\/strong><\/p>\n

    <\/strong><\/p>\n

    \u201cVarje g\u00e5ng i Bibeln d\u00e5 sabbater och nym\u00e5nar anges s\u00e5 \u00e4r alltid m\u00e5nens eller m\u00e5nadens andra dag den f\u00f6rsta arbetsdagen, och den 8:e, den 15:e, den 22:e. och den 29:e dagen i m\u00e5naden sabbater utan undantag!<\/em>\u201d<\/p>\n

    John D. Keyser, \u201cBiblical Proof for the Lunar Sabbath<\/a>.\u201d<\/p>\n

    <\/em><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Intressant nog \u00e4r de m\u00e4nniskor som har sv\u00e5rast att acceptera det faktum att l\u00f6rdagen inte \u00e4r den sanna sabbaten de som tydligast f\u00f6rst\u00e5r dess betydelse: de som redan tillber p\u00e5 l\u00f6rdagen. De protesterar: \u201cGud skulle aldrig ha till\u00e5tit att sabbaten skulle gl\u00f6mmas! Det \u00e4r om\u00f6jligt! D\u00e4rf\u00f6r m\u00e5ste<\/i> l\u00f6rdagen vara sabbaten.\u201d<\/p>\n

    Ett s\u00e5dant argument \u00e4r ett logiskt felslut. Inte nog med att l\u00f6rdagen bevisligen inte \u00e4r den sanna sabbaten; i Skrifterna f\u00f6rklarar Yahuwah sj\u00e4lv att Sabbaten kommer att gl\u00f6mmas och att Han kommer att vara den som f\u00f6rs\u00e4krar att den \u00e4r gl\u00f6md!<\/i><\/p>\n

    Profeten Jeremia beklagade det som hade h\u00e4nt Jerusalem n\u00e4r babylonerna invaderade. Men eftersom \u201cBabylon\u201d ocks\u00e5 \u00e4r en symbol f\u00f6r hela infrastrukturen f\u00f6r falsk tillbedjan s\u00e5 har Jeremias klagom\u00e5l en sekund\u00e4r, en profetisk, till\u00e4mpning som pekar fram till en tid d\u00e5 kunskapen om den ursprungliga antika sabbaten f\u00f6rlorades.<\/p>\n

    Yahuwah var som en fiende. Han f\u00f6rd\u00e4rvade Israel, Han f\u00f6rd\u00e4rvade alla dess palats, Han f\u00f6rst\u00f6rde dess f\u00e4sten. Han hopade hos dottern Juda bedr\u00f6velse och j\u00e4mmer.<\/p>\n

    Han br\u00f6t ner sin boning som en tr\u00e4dg\u00e5rd, Han f\u00f6rst\u00f6rde sin m\u00f6tesplats. H\u00f6gtid och Sabbat l\u00e4t Yahuwah falla i gl\u00f6mska i Sion<\/i>, och i sin brinnande vrede f\u00f6rkastade Han kung och pr\u00e4st. (Klag. 2:5-6)<\/p>\n

    Inte heller \u00e4r detta den enda platsen i Skrifterna d\u00e4r Yahuwah f\u00f6rklarar att Han ska d\u00f6lja sabbaten. Hoseas bok illustrerar otrohet hos Yahs folk genom att likna dem med en otrogen hustru som f\u00f6ljer andra \u00e4lskare. Yahuwah \u00e4r en gudomlig make till troende. \u201cTy din skapare \u00e4r din make; Yahuwah Sebaot \u00e4r Hans namn; och din F\u00f6rlossare, Israels helige; Hela jordens El skall Han kallas.\u201d (Jes. 54: 5)<\/p>\n

    Genom att v\u00e4nda sig till falsk tillbedjan har Yahuwahs ”brud” (troende) varit otrogna mot Honom.<\/p>\n

    Det finns m\u00e5nga vackra l\u00f6ften som nedskrivits i Hoseas andra kapitel. Vi gillar att l\u00e4sa dessa l\u00f6ften; vi vill h\u00e4vda dem. Men de m\u00e5ste l\u00e4sas i sitt sammanhang och i sitt sammanhang kommer f\u00f6rst ett f\u00f6rd\u00f6mande av andlig otrohet.<\/p>\n

    G\u00e5 till r\u00e4tta med er mor, g\u00e5 till r\u00e4tta. Ty hon \u00e4r inte Min hustru, och Jag \u00e4r inte hennes man. M\u00e5 hon skaffa bort sin otukt fr\u00e5n sig och sina \u00e4ktenskapsbrott mellan sina br\u00f6st.<\/p>\n

    Annars skall Jag kl\u00e4 av henne naken, och l\u00e5ta henne st\u00e5 d\u00e4r s\u00e5dan hon var den dag d\u00e5 hon f\u00f6ddes. Jag skall g\u00f6ra henne lik en \u00f6ken, l\u00e5ta henne bli som ett torrt land och l\u00e5ta henne d\u00f6 av t\u00f6rst.<\/p>\n

    Ty deras mor var en otrogen kvinna, hon som f\u00f6dde dem bedrev skamliga ting. Hon sade: Jag vill f\u00f6lja efter mina \u00e4lskare som ger mig min mat och mitt vatten, min ull och mitt lin, min olja och min dryck. (Hosea 2:2, 3, 5)<\/p>\n

    Straffet f\u00f6r andligt \u00e4ktenskapsbrott? Sabbatsg\u00e5van borttagen:<\/p>\n

    Nu skall Jag blotta hennes blygd inf\u00f6r hennes \u00e4lskares \u00f6gon, och ingen skall r\u00e4dda henne ur Min hand.<\/p>\n

    Jag skall g\u00f6ra slut p\u00e5 all hennes fr\u00f6jd, p\u00e5 hennes fester, nym\u00e5nader och sabbater och p\u00e5 alla hennes h\u00f6gtider. (Hosea 2:10-11)<\/p>\n

    \u201cNym\u00e5nader” \u00e4r en tydlig h\u00e4nvisning till kalendern med vilken sabbaterna och de solenna h\u00f6gtiderna (mo’edim<\/i>) ber\u00e4knas. \u201cDet var genom kompromiss med hedendom som den tidiga kristna kyrkan f\u00f6rlorade sin apostoliska renhet. Detta \u00f6ppnade slussarna f\u00f6r Satans bedr\u00e4gerier. Genom att inte v\u00e4rdera och bevara sanningen s\u00e5 f\u00f6rlorade [Yahs] folk den. N\u00e4r himmelens sanning inte uppskattas som den borde s\u00e5 tar [Yah] bort den; Han<\/i> f\u00e5r det att gl\u00f6mmas.\u201d 28<\/sup> Och det var precis det som h\u00e4nde.<\/p>\n

    Inf\u00f6randet av den hedniska veckan av kyrkliga myndigheter som f\u00f6renade sin makt med sekul\u00e4ra myndigheter under det fj\u00e4rde \u00e5rhundradet ledde till f\u00f6rf\u00f6ljelse av alla som ville h\u00e5lla sig till biblisk kalendering. Som Robert Odom konstaterade i sitt nyskapande verk Sunday in Roman Paganism<\/i>: \u201cDet verkar som att n\u00e5got andligt geni med kontroll \u00f6ver den hedniska v\u00e4rlden anordnat det s\u00e5 att den hedniska planet\u00e4ra veckan skulle introduceras i precis r\u00e4tt tid f\u00f6r alla tiders mest popul\u00e4ra solkults framtr\u00e4dande och upph\u00f6ja solens dag som dagen \u00f6ver och heligare \u00e4n de andra. Detta var s\u00e4kerligen ingen slump.\u201d29<\/sup><\/p>\n

    Denna l\u00e5ngsamma metamorfos fr\u00e5n den rena, apostoliska Kristenheten, till en Kristendom sammanfl\u00e4tad med hedniska kalenderprinciper \u00e4r p\u00e5 det stora hela ansvaret f\u00f6r dagens bristande kunskap vad g\u00e4llande Skaparens sanna kalender. Den hedniska kontinuerliga veckocykeln str\u00e4cker s\u00e5 l\u00e5ngt tillbaka i historien att man bara antar att en kontinuerlig veckocykel alltid funnits. Historisk fakta om den julianska kalendern har gl\u00f6mts bort och cirkelresonemang anv\u00e4nds f\u00f6r att \u201cbevisa\u201d att l\u00f6rdagen \u00e4r den Bibliska Sabbaten. L\u00f6rdagen m\u00e5ste <\/i>d\u00e4rmed vara det fj\u00e4rde budordets \u201cSjundedagssabbat\u201d.30<\/sup><\/p>\n

    Himmelens Kalender<\/b><\/h3>\n

    I hela Bibeln \u00e4r Sabbaten viktig. Fr\u00e5n 1 Mosebok till Uppenbarelseboken \u00e4r det en gyllene tr\u00e5d som sammanv\u00e4ver Yahs utlovade vila<\/i> genom allt. Det \u00e4r inte logiskt att Skaparen, Himmelens och jordens h\u00e4rskare, inte skulle ha skapat en metod f\u00f6r ber\u00e4kning av tid d\u00e4r n\u00e5gon, var som helst och n\u00e4r som helst, kunde veta n\u00e4r Sabbaten skall komma. Denna punkt illustreras av en l\u00f6rdagshelgande pastor. Han blev arresterad av KGB och kastades i f\u00e4ngelse under sovjettiden. F\u00f6rst f\u00f6rvarades han i isoleringscell. Senare skickades han till gulag. Han h\u00f6ll mycket noga reda p\u00e5 dagarna s\u00e5 att han kunde veta n\u00e4r sabbaten kom. \"Gulag\"Men s\u00e5 sm\u00e5ningom tappade han r\u00e4kningen. Vare sig det var f\u00f6r att han tappade medvetandet under en tid p\u00e5 grund av att de misshandlade honom eller n\u00e5got annat s\u00e5 spelar detta ingen roll. Han tappade r\u00e4kningen p\u00e5 vilken veckodag det var.<\/p>\n

    Vakterna gjorde narr av honom. De pl\u00e5gade honom utan n\u00e5d. Och han led verkligen den djupaste \u00e5ngest. Han \u00e4lskade Yahuwah och ville hedra Honom. Han satt i f\u00e4ngelse just f\u00f6r att han v\u00e4grade kompromissa med sin tro. Och nu visste han inte n\u00e4r sabbaten kom och huruvida han arbetade p\u00e5 den eller inte.<\/p>\n

    Detta<\/i> \u00e4r resultatet av okunnighet om den sanna Sabbaten och Yahuwahs sanna kalender som etablerades vid Skapelsen. Det \u00e4r inte Hans vilja att n\u00e5gon f\u00f6rblir i okunnighet. Han r\u00e4ckte inte heller Adam och Eva ett papper f\u00f6r att s\u00e4tta fast p\u00e5 ett tr\u00e4d f\u00f6r att beh\u00e5lla r\u00e4kningen. N\u00e5got s\u00e5 viktigt skulle aldrig anf\u00f6rtros till n\u00e5got s\u00e5 som s\u00e5 l\u00e4tt kan f\u00f6rst\u00f6ras eller f\u00f6r\u00e4ndras!<\/p>\n

    Kom ih\u00e5g att Yahuwah \u00e4r skaparen av allt<\/i>. Han beh\u00f6vde inte ge Adam och Eva en kalender tryckt p\u00e5 ett papper. Han inb\u00e4ddade sitt tidh\u00e5llningssystem i sj\u00e4lva skapelsen och inplanterade det i himlen s\u00e5 att alla, oavsett var de \u00e4r p\u00e5 jorden, kan se den.<\/p>\n

    M\u00e5nens funktion som kalender anges uttryckligen i b\u00e5da Psalmen 104:19 och 1 Mosebok 1:14-15. M\u00e5nens of\u00f6r\u00e4nderliga natur och funktion h\u00e4nvisas till och med i en annan psalm: \u201cSom m\u00e5nen skall den best\u00e5 f\u00f6r evigt. Och trofast \u00e4r vittnet i skyn. Selah.\u201d (Psalm 89:38)<\/p>\n

    Precis som det inte \u00e4r vettigt att Yahuwah skulle \u00f6verl\u00e5ta kunskapen om sitt tidsbevarande system till ett papper eller till och med ett stenblock s\u00e5 \u00e4r det likaledes bortom all logik att anta att Han skulle anf\u00f6ra ber\u00e4kningen av sin heliga Sabbat till sin fiende, Lucifer. Och \u00e4nd\u00e5 \u00e4r just detta fallet om en person, trots alla bevis som yrkar p\u00e5 motsatsen, insisterar p\u00e5 att l\u00f6rdag \u00e4r Bibelns Sjundedagssabbat.<\/p>\n

    Den moderna \u201cgregorianska\u201d solkalendern \u00e4r en p\u00e5vlig uppfinning. Den \u00e4r till och med uppkallad efter p\u00e5ven Gregorius XIII! N\u00e4r den f\u00f6rst introducerades accepterade bara tre l\u00e4nder den och samtliga var katolska l\u00e4nder. De andra l\u00e4nderna avvisade den f\u00f6r att den var katolsk.<\/p>\n

    Och \u00e4nd\u00e5 \u00e4r den julianska kalendern inte b\u00e4ttre eftersom den var en hednisk solkalender. Endast skapelsens luni-solkalender har f\u00f6rm\u00e5gan att fastst\u00e4lla Yah’s sanna mo’edim<\/i>, himmelens utsedda tider f\u00f6r tillbedjan.<\/p>\n\n\n\n
    \n

    <\/strong><\/font><\/p>\n

    <\/strong><\/p>\n

    <\/font><\/p>\n

    All tid \u00e4r baserad p\u00e5 r\u00f6relse. Det finns d\u00e4rf\u00f6r bara fyra typer av kalendrar. All tidsh\u00e5llning \u00e4r n\u00e5gon form av n\u00e5got av f\u00f6ljande:<\/p>\n

    Siderisk<\/b>: Sideriska kalendrar sp\u00e5rar tid utifr\u00e5n stj\u00e4rnornas observerade relativa r\u00f6relser. Den hinduiska kalendern anv\u00e4nder en kombination av siderisk- och solbaserad kalendering.<\/p>\n

    Sol<\/b>: P\u00e5 solkalendrar baseras \u00e5ret p\u00e5 den tid det tar f\u00f6r solen att \u00e5terv\u00e4nda till samma position inom \u00e5rstidernas cykler. Detta \u00e4r cirka 365 dagar. Den julianska och gregorianska kalendern \u00e4r b\u00e5da exempel p\u00e5 soltidsh\u00e5llning. P\u00e5 en solkalender finns det inget som f\u00f6rbinder veckocykeln till n\u00e5gonting i naturen.<\/p>\n

    Lunar<\/b>: En m\u00e5nkalender baseras enbart p\u00e5 m\u00e5nens faser. Eftersom m\u00e5ne\u00e5ret, p\u00e5 354 dagar, \u00e4r kortare \u00e4n det 365 dagar l\u00e5nga sol\u00e5ret, flyter m\u00e5nader p\u00e5 m\u00e5nkalendern genom \u00e5rstiderna. Kalendern som anv\u00e4nds av muslimer \u00e4r en m\u00e5nkalender, varf\u00f6r Ramadan driver bak\u00e5t igenom \u00e5ret, fr\u00e5n ett \u00e5r till det n\u00e4sta.<\/p>\n

    Luni-Solar<\/b>: Luni-solar-kalendrar \u00e4r de mest eleganta och exakta av alla kalendrar som anv\u00e4nds. Veckocykeln och m\u00e5naderna \u00e4r baserade p\u00e5 m\u00e5nens r\u00f6relser, medan \u00e5ret \u00e4r f\u00f6rankrat till solen. S\u00e5ledes finns det ingen s\u00e4songsdrift som med en strikt m\u00e5nkalender. Den bibliska kalendern \u00e4r luni-solbaserad.<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n


    \nUpptecknad i Himmelen<\/b><\/h2>\n

    Sanningen har varit s\u00e5 skingrad och begravd under \u00e5rhundraden av fel och antagande att det kr\u00e4vs t\u00e5lamod och omsorgsfull uppm\u00e4rksamhet av detaljer f\u00f6r att samla de olika ”pusselbitarna”. Dock registreras i stj\u00e4rnhimlen ytterligare tv\u00e5 bevis som hj\u00e4lper till att fastst\u00e4lla att l\u00f6rdag inte \u00e4r bibelsabbaten bortom allt tvivel. Dessa \u00e4r datumet f\u00f6r korsf\u00e4stelsen och den internationella datumlinjen.<\/p>\n

    Korsf\u00e4stelsedatumet<\/b><\/h3>\n

    Tiden \u00e4r naturligtvis kontinuerlig. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de flesta moderna m\u00e4nniskor har sv\u00e5rt att begripa ett system f\u00f6r tidsber\u00e4kning d\u00e4r veckocykeln inte<\/i> \u00e4r kontinuerlig. Folk antar att den moderna veckocykeln alltid har funnits. D\u00e4rf\u00f6r tenderar de att t\u00e4nka ur ett perspektiv rotat i den moderna kalendern \u00e4ven n\u00e4r de begrundar historiska h\u00e4ndelser.<\/p>\n

    Ta till exempel slaget vid Marathon. Det allm\u00e4nt accepterade datumet \u00e4r 12:e september 490 f.Kr. Ser du n\u00e5got problem h\u00e4r? Det finns faktiskt flera (ganska underh\u00e5llande) problem med det datumet. F\u00f6r det f\u00f6rsta fanns den gregorianska kalendern inte \u00e5r 490 f.Kr. \u00c4ven om den julianska kalendern hade en m\u00e5nad som heter september s\u00e5 \u00e4r datumet n\u00e4stan 450 \u00e5r innan<\/i> den julianska kalendern antogs!<\/p>\n

    Slutligen fanns inte ”september” p\u00e5 den grekiska kalendern 490 f.Kr. Den grekiska kalendern, liksom d\u00e5tidens israelitiska kalender, var luni-solar med vissa variationer mellan de olika grekiska stadsstaterna. M\u00e5naderna i Aten kallades:<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n
    \n

    Hekatombion<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Metageitnion<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    Boedromion<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Pyanepsion<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    Maimakterion<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Poseidon<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    Gamelion<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Anthesterion<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    Elaphebolion<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Munychion<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n

    \n

    Thargelion<\/p>\n<\/td>\n

    		\n

    Skirophorion<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n\n\n\n\n
    \"En<\/strong><\/font><\/td>\n<\/tr>\n
    <\/font><\/strong><\/p>\n

    <\/span><\/font><\/strong><\/p>\n

    En tidig grekisk kalender fr\u00e5n c.a. 1600 f.Kr.<\/strong><\/font><\/p>\n

    <\/font><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    L\u00e4gg m\u00e4rke till att inte ett enda ”september” finns bland dem! S\u00e5 vad inneb\u00e4r det d\u00e5 att slaget vid Marathon \u00e4gde rum den 12:e september?<\/p>\n

    Att anv\u00e4nda moderna kalenderdatum innan den kalendern faktiskt kom till \u00e4r faktiskt ett anv\u00e4ndbart verktyg. Det g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r m\u00e4nniskor idag att f\u00f6rst\u00e5, i f\u00f6rh\u00e5llande till det moderna systemet f\u00f6r tidsbevakning, n\u00e4r en h\u00e4ndelse intr\u00e4ffade. Att r\u00e4kna bak\u00e5t i tiden med moderna kalenderdatum kallas f\u00f6r en proleptisk<\/i> kalender. En proleptisk kalender \u00e4r helt enkelt en kalender som utvidgar sitt dateringssystem bak\u00e5t till tiden innan dess faktiska introduktion. Men \u00e4ven om det \u00e4r anv\u00e4ndbart s\u00e5 \u00e4r det viktigt att veta n\u00e4r detta h\u00e4nder. De troende idag har f\u00f6rs\u00f6kt r\u00e4kna bak\u00e5t till Yahushuas tid f\u00f6r att \u201cbevisa\u201d att han korsf\u00e4stes p\u00e5 en fredag. Andra har gjort detsamma och f\u00f6rs\u00f6kt ”bevisa” att han faktiskt korsf\u00e4stades p\u00e5 en onsdag.<\/p>\n

    Som redan har konstaterats \u00e4r b\u00e5da om\u00f6jliga av inget annat sk\u00e4l \u00e4n det faktum att varken ”fredag” eller ”onsdag” \u00e4nnu hade inf\u00f6rts i den julianska kalendern. Under Yahushuas liv p\u00e5 jorden anv\u00e4nde den julianska kalendern fortfarande en vecka om \u00e5tta dagar. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r alla p\u00e5st\u00e5enden om att Fr\u00e4lsaren offrade sitt liv p\u00e5 en fredag eller en onsdag baserade p\u00e5 proleptiska datum, och ingenting mer.<\/p>\n

    Det st\u00e4mmer emellertid att Yahushua korsf\u00e4stes p\u00e5 veckans sj\u00e4tte dag. 3 Mosebok 23 anger datumet f\u00f6r p\u00e5sken: ”P\u00e5 fjortonde dagen i den f\u00f6rsta m\u00e5naden p\u00e5 kv\u00e4llen \u00e4r Yahuwahs p\u00e5sk”. Veckans sj\u00e4tte dag. S\u00e5 utan tvekan dog Yahushua dagen f\u00f6re den sjunde dagens Sabbat.<\/p>\n

    Det var just av denna anledning som de judiska ledarna bad Pilatus att krossa benen p\u00e5 de tre korsf\u00e4ste s\u00e5 att de snabbt skulle d\u00f6 av kv\u00e4vning och kunde begravas: \u201cEftersom det var tillredelsedag och judarna inte ville att kropparna skulle h\u00e4nga kvar p\u00e5 korset \u00f6ver sabbaten – det var n\u00e4mligen en stor sabbatsdag – bad de Pilatus att de korsf\u00e4stas ben skulle krossas och kropparna f\u00f6ras bort.\u201d (Johannes 19:31)<\/p>\n

    Dagen efter P\u00e5sken \u00e4r inte bara Sabbaten, det \u00e4r ocks\u00e5 den f\u00f6rsta dagen av h\u00f6gtiden f\u00f6r Det osyrade br\u00f6det. ”Och p\u00e5 den femtonde dagen i samma m\u00e5nad \u00e4r festen f\u00f6r osyrade br\u00f6d f\u00f6r Yahuwah: sju dagar skall ni \u00e4ta osyrade br\u00f6d.” (3 Mos 23:6) Med andra ord, en ”h\u00f6g” Sabbat.<\/p>\n

    M\u00e5nga forskare har argumenterat kring vilket \u00e5r korsf\u00e4stelsen intr\u00e4ffade eftersom de om och om igen letar efter ett \u00e5r n\u00e4r den 14:e dagen i m\u00e5nm\u00e5naden (P\u00e5sken p\u00e5 14:e Abib) sammanfaller med en proleptisk fredag. Med hj\u00e4lp av ber\u00e4kningar fr\u00e5n Astronomical Applications Department of the United States Naval Observatory<\/i> \u00e4r det m\u00f6jligt att bevisa att den 14:e dagen p\u00e5 m\u00e5nm\u00e5naden inte kunde ha sammanfallit med en proleptisk fredag p\u00e5 det enda \u00e5ret som kan vara Fr\u00e4lsarens korsf\u00e4stelse: 31 e.Kr. Astronomiska fakta, bevarade i himlen, ber\u00e4knas enkelt eftersom de \u00e4r s\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4gbara.<\/p>\n

    Yahuwah skulle inte l\u00e5ta den sista generationen vara helt okunnig om dessa viktiga fr\u00e5gor. Han etablerade principerna f\u00f6r astronomi som g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r oss att veta m\u00e5nens r\u00f6relser f\u00f6r 2000 \u00e5r sedan med extrem noggrannhet! Och det \u00e4r just dessa r\u00f6relser, n\u00e4r de till\u00e4mpas p\u00e5 en luni-solkalender och j\u00e4mf\u00f6rs med den moderna veckan man kan konstatera att Yahushua, fast\u00e4n Han korsf\u00e4stes p\u00e5 sj\u00e4tte dagen i m\u00e5nveckan, inte korsf\u00e4stes p\u00e5 en fredag.<\/p>\n

    Detta \u00e4r betydande eftersom det etablerar tv\u00e5 ytterligare fakta:<\/p>\n

      \n
    1. Den forntida sabbaten som fortfarande observerades vid Fr\u00e4lsarens korsf\u00e4stelse inte var en l\u00f6rdag;<\/li>\n
    2. Dagen f\u00f6r Yahushuas Uppst\u00e5ndelse – anledningen till att man dyrkar p\u00e5 s\u00f6ndag – var inte en s\u00f6ndag.<\/li>\n<\/ol>\n

      Enbart dessa tv\u00e5 fakta p\u00e5visar felet i ber\u00e4kningen av tillbedjan med anv\u00e4ndandet av den moderna solkalendern. L\u00f6rdagen \u00e4r inte Bibelns sanna, forntida sabbat, och s\u00f6ndagen \u00e4r inte dagen f\u00f6r Yahushuas uppst\u00e5ndelse och d\u00e4rf\u00f6r inte en dag som man b\u00f6r tillbe p\u00e5 just f\u00f6r att hedra Uppst\u00e5ndelsen.<\/p>\n

      Internationella datumlinjen<\/b><\/h3>\n

      Den internationella datumlinjen \u00e4r ett av de mest uppenbara och mest underh\u00e5llande bevisen p\u00e5 att den moderna kalendern inte kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att uppr\u00e4tta den bibliska sabbaten. Det \u00e4r en konstgjord uppfinning. Fullst\u00e4ndigt godtycklig<\/a> och har f\u00f6r\u00e4ndrats ett antal g\u00e5nger av ingen annan anledning \u00e4n av bekv\u00e4mlighetssk\u00e4l.<\/p>\n

      Det amerikanska handelsdepartementets National Oceanic and Atmospheric Administration<\/i> medger att den internationella datumlinjen \u00e4r rent godtycklig och anger:<\/p>\n

      Den internationella datumlinjen, som inr\u00e4ttades 1884, passerar genom mitten av Stilla havet och f\u00f6ljer p\u00e5 det stora hela en 180 graders longitud fr\u00e5n nord-till-syd p\u00e5 jorden. Det \u00e4r bel\u00e4get halvv\u00e4gs runt v\u00e4rlden fr\u00e5n den fr\u00e4msta meridianen – nollgradslongituden etablerad i Greenwich, England, 1852.<\/p>\n

      Den internationella datumlinjen fungerar som en ”gr\u00e4nslinje” som skiljer tv\u00e5 p\u00e5 varandra f\u00f6ljande kalenderdatum. N\u00e4r du passerar datumlinjen blir du en slags tidsresande! Korsa v\u00e4sterut och det \u00e4r en dag senare; korsa tillbaka och du har ”g\u00e5tt tillbaka i tiden.”<\/p>\n

      Trots sitt namn s\u00e5 har den internationella datumlinjen ingen r\u00e4ttslig status internationellt och alla l\u00e4nder kan v\u00e4lja datumen de vill h\u00e5lla.<\/i> Fast\u00e4n datumlinjen generellt sett l\u00f6per fr\u00e5n nord till syd, fr\u00e5n pol till pol, s\u00e5 sicksackar den runt politiska gr\u00e4nser som t.ex. \u00f6stra delen av Ryssland och Aleuterna.32<\/sup><\/p>\n

      Den \u00f6stra delen av Ryssland \u00e4r faktiskt l\u00e4ngre \u00f6ster \u00e4n den mest v\u00e4stra delen av Alaska! En blick p\u00e5 en karta \u00f6ver datumlinjen visar hur godtycklig den \u00e4r.<\/p>\n

      \"En<\/p>\n

      En v\u00e4rldskarta som visar banan f\u00f6r den internationella datumlinjen, som sicksackar sig \u00f6ver Stilla havet.<\/font><\/p>\n

      S\u00e5 sent som 2012<\/a> s\u00e5 \u00e4ndrades den internationella datumlinjen. Detta skapade ett problem f\u00f6r de Kristna p\u00e5 Samoa som vill helga Sabbaten p\u00e5 den gregorianska l\u00f6rdagen. Skulle de nu tillbe p\u00e5 den \u201cnya\u201d Sjundedagssabbaten? Eller skulle de h\u00e5lla fast vid den gamla, vilket is\u00e5fall skulle inneb\u00e4ra att de nu dyrkade p\u00e5 s\u00f6ndagen?<\/p>\n

      \"skifte<\/p>\n

      Datumlinjen \u00e4r p\u00e5hittad och helt godtycklig. Det \u00e4r skrattretande att anta att Yahuwah skulle l\u00e5ta n\u00e5got s\u00e5 viktigt som Hans Sabbat vara beroende av n\u00e5got s\u00e5 f\u00f6r\u00e4nderligt som den moderna kalendern som med en enkel omr\u00f6stning kan \u00e4ndras.<\/p>\n

      Den konstgjorda internationella datumlinjen \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig endast om du ska ber\u00e4kna Sabbaten enligt den p\u00e5vliga gregorianska kalendern. Men om du anv\u00e4nder m\u00e5nen f\u00f6r att fastst\u00e4lla b\u00f6rjan av m\u00e5nader, och d\u00e4rmed Sabbaten, \u00e4r en s\u00e5dan konstgjord entitet inte n\u00f6dv\u00e4ndig. M\u00e5nen skapades f\u00f6r att etablera s\u00e4songer ( mo\u2019edim <\/i>). Den \u00e4r korrekt oavsett var man bor.<\/p>\n

      Enda Sanna Sabbaten <\/b><\/h2>\n

      \"Dr.Pseudoreligion \u00e4r precis som pseudovetenskap. Den \u00e4r falsk, ett lurendrejeri som maskerar sig sj\u00e4lv som sanning. I pseudovetenskapen s\u00e5v\u00e4l som pseudoreligion baseras en hypotes p\u00e5 ett antagande. Sedan anstr\u00e4nger man sig f\u00f6r att bevisa hypotesen<\/i> snarare \u00e4n att f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e5 sanningen<\/i>. Men om antagandet \u00e4r inkorrekt s\u00e5 finns det inga \u201cbevis\u201d i v\u00e4rlden som kommer f\u00f6rvandla fel till r\u00e4tt.<\/p>\n

      Likas\u00e5 kan inte gammal tradition, som att kalla l\u00f6rdagen f\u00f6r \u201cSabbat\u201d, f\u00f6rvandla n\u00e5got till Sabbatsdag. Det faktum att dagens judar tillber p\u00e5 l\u00f6rdagen bevisar inget annat \u00e4n vad deras l\u00e4rde redan medgivit: de tillber inte l\u00e4ngre p\u00e5 den Bibliska kalendern.<\/p>\n

      Arkeologi, Skrifterna, och astronomi demonstrerar sanningen f\u00f6r oss: den ursprungliga Sabbaten i Bibeln ber\u00e4knades med lunisolarkalendern baserat p\u00e5 m\u00e5nens r\u00f6relser. P\u00e5 s\u00e5 vis \u00e4r l\u00f6rdagen inte den sanna Sabbaten enligt 2 Mosebok 20:10 och s\u00f6ndagen \u00e4r inte dagen Yahushua \u00e5teruppstod. B\u00e5da \u00e4r felaktiga tillbedjelsedagar, uppr\u00e4ttade av Satan f\u00f6r att tillskansa sig den dyrkan endast Yahuwah \u00e4r v\u00e4rdig.<\/p>\n

      Dessa fakta kommer dock fortfarande aldrig \u00f6vertyga n\u00e5gon som inte vill erk\u00e4nna sanningen f\u00f6r att den \u00e4r obekv\u00e4m. Abraham Lincoln observerade en g\u00e5ng: \u201cN\u00e4r en m\u00e4nniska som \u00e4rligt \u00e4r misstagen h\u00f6r sanningen kommer denne antingen upph\u00f6ra att vara misstagen eller upph\u00f6ra att vara \u00e4rlig.\u201d WLC v\u00e4djar till dig att l\u00e4gga \u00e5t sidan varje antagande och omhuldade f\u00f6rdomar. S\u00e4tt sanningen fr\u00e4mst och f\u00f6lj Lammet vart Han \u00e4n leder.<\/p>\n

      Beslutet \u00e4r nu ditt. Med denna fakta framlagd inf\u00f6r dig \u2013 vad t\u00e4nker du g\u00f6ra? Avslutningsvis upprepar vi Dr. Martin Luther King, Jr. bevingade ord: \u201cFeghet fr\u00e5gar sig: \u00e4r det s\u00e4kert? L\u00e4mpligheten fr\u00e5gar sig: \u00e4r det v\u00e4lbet\u00e4nkt? F\u00e5f\u00e4ngan fr\u00e5gar sig: \u00e4r det popul\u00e4rt? Men samvetet fr\u00e5gar: \u00e4r det r\u00e4tt? Och det kommer en tid d\u00e5 man m\u00e5ste ta en st\u00e4llning som \u00e4r varken s\u00e4ker, v\u00e4lbet\u00e4nkt, eller popul\u00e4r; men man m\u00e5ste ta den f\u00f6r det \u00e4r r\u00e4tt.\u201d<\/p>\n