{"id":109835,"date":"2012-12-03T12:06:00","date_gmt":"2012-12-03T12:06:00","guid":{"rendered":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/wlc-article\/migrating-konstantin-i-hillel-ii-tva-man-som-lurade-hela-varlden\/"},"modified":"2025-08-21T16:26:06","modified_gmt":"2025-08-21T16:26:06","slug":"konstantin-i-hillel-ii-tva-man-som-lurade-hela-varlden","status":"publish","type":"wlc-article","link":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/sv\/articles\/yahs-kalender-4\/konstantin-i-hillel-ii-tva-man-som-lurade-hela-varlden\/","title":{"rendered":"Konstantin I & Hillel II: Tv\u00e5 m\u00e4n som lurade hela v\u00e4rlden"},"content":{"rendered":"

2 m\u00e4n [Konstantin + Hillel] \u00f7 2 agendor = 1 massiv l\u00f6gn<\/h2>\n

<\/p>\n\n\n\n
\n

<\/strong><\/font><\/p>\n

Under det fj\u00e4rde \u00e5rhundradet e.Kr. ersattes den antika sabbaten med l\u00f6rdagen genom ett kalenderskifte.
\n\t\t\tSkriftens verkliga sabbat gick f\u00f6rlorad.<\/strong><\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

\nEn av de st\u00f6rsta bedr\u00e4gerierna i v\u00e4rldens historia begicks f\u00f6r n\u00e4stan 1 700 \u00e5r sedan av tv\u00e5 m\u00e4n. Den romerska kejsaren, Konstantin, gjorde n\u00e5got mycket olycksb\u00e5dande: han enade sitt imperium genom att fr\u00e4mja s\u00f6ndagen som dagen f\u00f6r Yahushuas uppst\u00e5ndelse och f\u00f6rbj\u00f6d anv\u00e4ndningen av den bibliska kalendern f\u00f6r att ber\u00e4kna p\u00e5sk. Detta satte ig\u00e5ng en serie reaktioner. Den judiska ledaren Hillel II svarade p\u00e5 f\u00f6rf\u00f6ljelsen efter denna lagstiftning genom att modifiera den bibliska kalendern. Detta ersatte den sanna sabbaten med den hedniska l\u00f6rdagen. Det var en h\u00e4ndelsekedja med stora konsekvenser. Konsekvenser som kristna och judar som dyrkar efter den gregorianska kalendern dras med \u00e4n idag.<\/p>\n

HANDLING<\/b><\/h3>\n


\nKonstantin<\/b><\/h4>\n

\"Det fj\u00e4rde \u00e5rhundradet var en tid d\u00e5 enorma f\u00f6r\u00e4ndringar intr\u00e4ffade. Kristendomen fick en allt st\u00f6rre n\u00e4rvaro i det romerska imperiet, medan hedendom \u00e4nnu var dominerande. Tiden var mogen f\u00f6r att n\u00e5gon med makt och initiativ skulle dra nytta av en unik tid i historien.<\/p>\n

Konstantin den store (ca. 272 – 337 e.Kr.) betraktas i allm\u00e4nhet som det Romerska imperiets f\u00f6rsta \u201ckristna\u201d kejsare. I sj\u00e4lva verket var han f\u00f6rst och fr\u00e4mst en hedning. Han till\u00e4t sig att d\u00f6pas strax f\u00f6re sin d\u00f6d, men han beh\u00f6ll sin position som chef f\u00f6r statsreligionen och bar dess titel, Pontifex Maximus<\/i>, till sin d\u00f6d. [1]<\/sup> Till och med katoliker medger att Konstantin beh\u00f6ll titeln och positionen pontifex maximus<\/i> efter hans s\u00e5 kallade \u201comv\u00e4ndelse\u201d. [2]<\/sup><\/p>\n

Konstantin var ocks\u00e5 en lysande strateg med en politisk agenda. Han ville f\u00f6rena de tv\u00e5 mest inflytelserika fraktionerna i sitt imperium: hedningarna och de kristna. Judar var en f\u00f6raktad minoritet vars inflytande skulle inneslutas och marginaliseras. S\u00e5ledes koncentrerade Konstantin p\u00e5 att f\u00f6rena sitt imperium genom att hitta en gemensam grund f\u00f6r att f\u00f6rena hedningar och v\u00e4sterl\u00e4ndska, hedniska kristna. Han hittade detta i s\u00f6ndagen p\u00e5 den hedniska, planet\u00e4ra veckan.<\/p>\n

Den tidiga julianska kalendern<\/a>, liksom den romerska republiken innan den, hade en \u00e5ttadagarsvecka. Bokst\u00e4verna A till H representerade veckodagarna. Vid den tiden anv\u00e4nde olika l\u00e4nder olika s\u00e4tt att h\u00e5lla reda p\u00e5 tiden och inom det romerska imperiet fanns det regionala skillnader hos den julianska kalendern. Den hedniska sju dagar l\u00e5nga planetveckan kom till Rom under det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet f.Kr. [3]<\/sup><\/p>\n

Trots framv\u00e4xten av planetveckan fortsatte den tidiga julianska kalendern att anv\u00e4nda en \u00e5ttadagarsvecka. \u201cDen nundinala [\u00e5ttadagars-] cykeln ersattes s\u00e5 sm\u00e5ningom av den moderna sjudagarsveckan, som f\u00f6rst tog i bruk i Italien under den tidiga kejserliga tidseran, [4]<\/sup> efter<\/i> att den julianska kalendern tr\u00e4tt i kraft \u00e5r 45 f.Kr. Systemet av nundinalbokst\u00e4ver anpassades ocks\u00e5 f\u00f6r [sjudagars-] veckan … En tid samexisterade veckan och nundinalcykeln,<\/i> men n\u00e4r veckan officiellt antogs av Konstantin \u00e5r 321 e.Kr.<\/i><\/b> s\u00e5 hade \u00e5ttadagarscykeln slutat anv\u00e4ndas.<\/i>\u201d [5]<\/sup> Romarna k\u00e4nde till den hedniska planetveckan om sju dagar och brukades p\u00e5 regional niv\u00e5; den julianska kalendern som anv\u00e4ndes under och direkt efter Yahushuas liv, var en \u00e5ttadagarsvecka.<\/p>\n

Detta faktum st\u00f6ds av arkeologiska bevis: Julianska fasti<\/i> som fortfarande finns idag visar antingen \u00e5ttadagarsveckor eller anger b\u00e5de \u00e5ttadagars- och sjudagarsveckor i samma kalender.<\/p>\n

Nedg\u00e5ngen av den \u00e5tta dagar l\u00e5nga veckan sammanf\u00f6ll med Roms utbredning . . . De astrologiska [planetariska] och kristna sjudagarsveckorna som just hade inf\u00f6rts i Rom blev ocks\u00e5 alltmer popul\u00e4ra. Det finns bevis som tyder p\u00e5 att den romerska \u00e5ttadagarsveckan och de tv\u00e5 sjudagarscyklerna anv\u00e4ndes samtidigt under en tid. Men samexistensen av tv\u00e5 veckorytmer som helt och h\u00e5llet var ur fas med varandra kunde uppenbarligen inte uppr\u00e4tth\u00e5llas l\u00e4nge. En av dem var helt enkelt tvungen att ge vika. Som vi alla vet, var det den \u00e5tta dagar l\u00e5nga veckan som f\u00f6rsvann fr\u00e5n historiens sidor f\u00f6r evigt. [6]<\/sup><\/p>\n

Detta var ingen omedelbar omst\u00e4llning. I takt med att den sju dagar l\u00e5nga planetveckan blev mer popul\u00e4r s\u00e5 anv\u00e4ndes bokst\u00e4verna (A till G) f\u00f6r att utse dagar och veckodagarna fick sina namn efter planetgudarna.<\/p>\n

Det ska inte betvivlas att spridningen av de iranska [persiska] mysterierna har haft en betydande roll i det allm\u00e4nna antagandet, av hedningarna, av veckan med s\u00f6ndagen som helig dag. Namnen som vi omedvetet anv\u00e4nder f\u00f6r de andra sex dagarna, togs i bruk samtidigt som Mithraismen vann anh\u00e4ngare i provinserna i v\u00e4st, och man \u00e4r inte f\u00f6rslagen n\u00e4r man kopplar vissa tillf\u00e4lligheter mellan dess triumf och detta samtida fenomen. [7]<\/sup><\/p>\n

Arkeologiska bevis visar att kristna hade tv\u00e5 datum p\u00e5 sina gravstenar. B\u00e5de solbaserade julianska datum och motsvarande datum p\u00e5 den bibliska lunisolarkalender inristades. En s\u00e5dan inskription, daterad fredagen den 5:e november \u00e5r 269 e.Kr., anger: \u201cUnder Claudius och Paternus konsulat, p\u00e5 November m\u00e5nads None, p\u00e5 Venus dag, och p\u00e5 den synodiska m\u00e5nadens 24:e dag, placerade Leuces [detta minnesm\u00e4rke] f\u00f6r hennes \u00e4lskade dotter Severa och f\u00f6r Din Helige Ande. Hon dog [vid] 55 \u00e5r, 11 m\u00e5nader, [och] 10 dagars \u00e5lder.\u201d [8]<\/sup><\/p>\n\n\n\n
\"Romersk<\/font>Denna stickkalender fr\u00e5n Titusbaden, konstruerad mellan 79-81 e.Kr. visar Saturnus, med sin lie, som veckans f\u00f6rsta dag (L\u00f6rdag). Dagen d\u00e4rp\u00e5 (S\u00f6ndag) \u00e4r solguden \u00e5tf\u00f6ljt av m\u00e5ngudinnan som veckans tredje dag (M\u00e5ndag).<\/font><\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Detta<\/i> var den situation som Konstantin utnyttjade f\u00f6r att fr\u00e4mja sin politiska agenda. Det var en balansg\u00e5ng som till slut kom att gynna den hedniska fraktionen mer \u00e4n den kristna. F\u00f6rst antog han en serie lagar som hedrade solens dag, dies Solis <\/i>(dvs s\u00f6ndagen). P\u00e5 den ursprungliga planetveckan var faktiskt l\u00f6rdagen den f\u00f6rsta veckodagen. S\u00f6ndagen var veckans andra dag och fredagen var den sjunde dagen.<\/p>\n

Solen var dock Konstantins personliga symbol. Han hade Sol Invictus<\/i> (Obesegrad Sol) skrivet p\u00e5 sina mynt och det f\u00f6rblev hans personliga motto hela livet. Upph\u00f6jandet av s\u00f6ndag accepterades av hedningarna. De kristna hade redan kompromissat p\u00e5 denna punkt. Under det andra \u00e5rhundradet hade m\u00e5nga kristna (s\u00e4rskilt i v\u00e4st) redan kommit att tillbe p\u00e5 s\u00f6ndagen som fr\u00e4lsarens uppst\u00e5ndelsedag. Detta var den \u00f6ppning som Konstantin beh\u00f6vde f\u00f6r att f\u00f6rena hedendom och kristendom.<\/p>\n

Konstantins s\u00f6ndagslag f\u00e5r inte underskattas.<\/i> Han sammanfogade iakttagandet (eller snarare f\u00f6rbj\u00f6d det offentliga vanhelgandet av s\u00f6ndagen), inte under namnet Sabbatum<\/i> [Sabbat] eller dies Domini<\/i> [Herrens dag], utan under dess gamla astrologiska och hedniska titel dies Solis<\/i> [s\u00f6ndag]. Alla hans unders\u00e5tar k\u00e4nde v\u00e4l till denna dag, och lagen kunde lika g\u00e4rna appliceras p\u00e5 Herakles, Apollos, och Mithras anh\u00e4ngare s\u00e5v\u00e4l som p\u00e5 de Kristna. Det finns ingen h\u00e4nvisning i denna lag till varken det fj\u00e4rde budordet eller Kristi uppst\u00e5ndelse.<\/i> [9]<\/sup><\/p>\n

Konstantin betraktas som en kristen p\u00e5 grund av sin s\u00f6ndagslag men hans \u201cs\u00f6ndagslag\u201d var medvetet tvetydig. Han ville att den skulle vara acceptabel f\u00f6r b\u00e5de hedningar och kristna!<\/p>\n

Hur en s\u00e5dan lag skulle komma att fr\u00e4mja Konstantins syften \u00e4r inte sv\u00e5rt att sk\u00f6nja. Den tilldelade den kristna kyrkans festival en speciell \u00e4ra [10]<\/sup> och det skulle \u00e4ven ge en liten v\u00e4lsignelse till hedningarna. I sj\u00e4lva verket finns det ingenting i detta p\u00e5bud som en hedning inte hade skrivit.<\/i> Lagen hedrar den hedniska gudom som Konstantin antog som sin speciella skyddsgud, Apollo eller Solen. Dagens namn till\u00e4t sig tolkas p\u00e5 flera olika s\u00e4tt<\/i>. Termen s\u00f6ndag (dies Solis<\/i>) anv\u00e4ndes bland s\u00e5v\u00e4l kristna som hedniska. [11]<\/sup><\/p>\n

Den sju dagar l\u00e5nga planetveckan var katalysatorn f\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndring. B\u00e5de den julianska \u00e5ttadagarsveckan och den bibliska sjudagarsveckan l\u00e4ggs \u00e5t sidan f\u00f6r Mithraismens planetvecka. Den h\u00e4r veckan kom fr\u00e5n hedendomen, inte Bibeln som kristna idag antar. \u201cTiden var mogen f\u00f6r en f\u00f6rsoning av stat och kyrka, b\u00e5da beroende av varandra. Det var ett genidrag av Konstantin att inse detta och agera d\u00e4refter. Han erbj\u00f6d kyrkan fred, under f\u00f6ruts\u00e4ttning att hon skulle erk\u00e4nna staten och st\u00f6dja den imperialistiska makten.\u201d [12]<\/sup><\/p>\n

Konstantins s\u00f6ndagslag f\u00f6renade hedningar och m\u00e5nga av de kristna. Den kom ocks\u00e5 att tvinga fram p\u00e5 agendan en kontrovers som redan hade rasat i \u00f6ver 100 \u00e5r: n\u00e4r man skulle fira Fr\u00e4lsarens offer. Fram till denna tid dyrkade m\u00e5nga kristna, s\u00e4rskilt i \u00f6ster, fortfarande p\u00e5 sjundedagssabbaten<\/a> och h\u00f6ll Yahuwahs \u00e5rliga h\u00f6gtider ber\u00e4knade enligt den Bibliska luni-solkalendern<\/a> . \u00c4ven m\u00e5nga som hade omfamnat tillbedjan p\u00e5 s\u00f6ndagen anv\u00e4nde fortfarande den bibliska kalendern f\u00f6r att ber\u00e4kna p\u00e5sk.<\/p>\n

Det var en m\u00e5ng\u00e5rig debatt mellan tv\u00e5 olika kalendrar.<\/p>\n

Sedan andra \u00e5rhundradet e.Kr. hade det r\u00e5dit olika \u00e5sikter om vilken dag som firandet av p\u00e5skdagen (\u00e5rsdagen f\u00f6r Herrens lidelse, dvs d\u00f6d, begravelse, och uppst\u00e5ndelse) skulle ske p\u00e5. Den mest antika<\/i> praxis tycks ha varit att observera p\u00e5 den fjortonde (p\u00e5skdatumet), femtonde, och sextonde dagen i m\u00e5nm\u00e5naden, oavsett vilka dagar det motsvarade p\u00e5 den [julianska] veckan, eftersom dessa datum kunde infalla p\u00e5 olika dagar fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r.<\/i> Biskoparna i Rom, som \u00f6nskade att allm\u00e4nheten skulle iaktta s\u00f6ndagen som en kyrkans festival, beslutade att det \u00e5rliga firandet alltid skulle h\u00e5llas p\u00e5 fredagen, l\u00f6rdagen och s\u00f6ndagen efter m\u00e5nm\u00e5nadens fjortonde dag. I Rom var p\u00e5skens fredag och l\u00f6rdag fastedagar, och p\u00e5 s\u00f6ndagen br\u00f6ts fastan genom att delta i nattvarden. Denna kontrovers varade i n\u00e4stan tv\u00e5 \u00e5rhundraden, tills Konstantin ingrep \u00e5 de romerska biskoparnas v\u00e4gnar och f\u00f6rbj\u00f6d den andra gruppen. <\/i>[13]<\/sup><\/p>\n

Ett uttalande fr\u00e5n Eusebios av Caesarea avsl\u00f6jar att kyrkorna i Asien l\u00e4nge h\u00f6ll fast vid att h\u00e5lla p\u00e5sk p\u00e5 14:e Abib, medan kyrkorna i v\u00e4ster hade \u00f6verg\u00e5tt till den hedniska p\u00e5sks\u00f6ndagen:<\/p>\n

En icke obetydlig fr\u00e5ga uppstod vid den tidpunkten [slutet av andra \u00e5rhundradet] f\u00f6r f\u00f6rsamlingarna i hela Asien. Enligt en \u00e4ldre tradition ans\u00e5g man att m\u00e5nens fjortonde dag, p\u00e5 vilken dag judarna beordrades att offra lammet,<\/i> borde observeras som h\u00f6gtiden f\u00f6r Fr\u00e4lsarens p\u00e5sk. Det var d\u00e4rf\u00f6r n\u00f6dv\u00e4ndigt att avsluta sin fasta p\u00e5 den dagen, oavsett vilken dag det motsvarade p\u00e5 den [julianska] veckan.<\/i> Men det var inte en kyrkornas sedvana i resten av v\u00e4rlden att avsluta den vid denna tidpunkt. … [14]<\/sup><\/p>\n

Den julianska kalenderns kontinuerliga veckocykel<\/a> innebar att den bibliska p\u00e5sken p\u00e5 14:e Abib kunde infalla p\u00e5 vilken dag som helst p\u00e5 den julianska veckan. F\u00f6ljaktligen inf\u00f6ll inte alltid 16:e Abib, uppst\u00e5ndelsedagen, p\u00e5 s\u00f6ndagen. De som yrkade f\u00f6r p\u00e5skfirande p\u00e5 den julianska kalendern utarbetade ett dekret och f\u00f6rkunnade att alla kristna b\u00f6r observera uppst\u00e5ndelsen p\u00e5 (den moderna) p\u00e5skdagen, snarare \u00e4n 14:e Abib. S\u00e5ledes ersatte en hednisk h\u00f6gtid som endast skenbart \u00e4rade Jesu uppst\u00e5ndelse Yahuwahs h\u00f6gtid till minne av Yahushuas d\u00f6d.<\/p>\n

Synoder och biskopsf\u00f6rsamlingar f\u00f6rfr\u00e5gades. Enh\u00e4lligt samtyckte man, genom \u00f6msesidig korrespondens, till uppr\u00e4ttadet av en kyrklig f\u00f6rordning, att mysteriet om Herrens uppst\u00e5ndelse skulle firas p\u00e5 ingen annan dag \u00e4n Herrens dag [s\u00f6ndag], och att vi bara b\u00f6r observera p\u00e5skens avslut p\u00e5 denna dag. [15]<\/sup><\/p>\n

De som h\u00f6ll fast vid biblisk kalendering protesterade omedelbart de v\u00e4sterl\u00e4ndska biskoparnas dekret. I ett brev som skickades till Victor, biskopen av Rom, f\u00f6rklarade Polykrates sin fasta \u00f6vertygelse att forts\u00e4tta att anv\u00e4nda den bibliska kalendern f\u00f6r observation av p\u00e5sken. Hans brev \u00e4r synnerligen viktigt f\u00f6r dagens kristna eftersom det n\u00e4mner att Johannes den \u00e4lskade och aposteln Filippos h\u00f6ll P\u00e5sken! Eusebios skriver:<\/p>\n

Men biskoparna i Asien, under Polykrates ledning, beslutade att h\u00e5lla fast vid den gamla sedv\u00e4njan som \u00f6verl\u00e4mnades till dem. Han skrev sj\u00e4lv i ett brev som han riktade till Victor och Romkyrkan med f\u00f6ljande ord om den tradition som hade kommit till honom:<\/p>\n

Vi observerar den exakta dagen; l\u00e4gger varken till eller tar bort. F\u00f6r \u00e4ven i Asien har stora ljus somnat som kommer att stiga upp igen p\u00e5 dagen f\u00f6r Herrens ankomst, n\u00e4r Han kommer med h\u00e4rlighet fr\u00e5n himlen och s\u00f6ker alla heliga. Bland dessa \u00e4r Filippos, en av de tolv apostlarna. . . och dessutom Johannes, som b\u00e5de var ett vittne och en l\u00e4rare, som lutade sig mot Herrens br\u00f6st och. . . somnade in i Efesos. Och Polykarpos i Smyrna, som var en biskop och martyr. . . Alla dessa observerade p\u00e5sken den fjortonde dagen enligt evangeliet, p\u00e5 intet s\u00e4tt avvikande, utan f\u00f6ljde trosregeln<\/i>. [16]<\/sup><\/p>\n

Om de troende i Asien v\u00e4grade att ge upp den bibliska kalendern f\u00f6r att ber\u00e4kna p\u00e5sken s\u00e5 \u00e4r det troligt att de p\u00e5 samma s\u00e4tt hade v\u00e4grat att l\u00e4mna den sanna Sabbaten<\/a> som ber\u00e4knades enligt samma kalender. Biskopen av Rom ”f\u00f6rs\u00f6kte genast att separera Asiens f\u00f6rsamlingar fr\u00e5n kyrkan. De kyrkor som h\u00f6ll med dem kallades f\u00f6r heterodoxa och han skrev brev som f\u00f6rklarade all dessa trosbr\u00f6der bannlysta.\u201d [17]<\/sup><\/p>\n

M\u00e4rk v\u00e4l att man aldrig ifr\u00e5gasatte n\u00e4r uppst\u00e5ndelsen faktiskt intr\u00e4ffade. Alla erk\u00e4nde att det intr\u00e4ffade p\u00e5 lunisolarkalenderns 16:e dag i m\u00e5nad Abib. Oenigheten, som anges i citatet ovan, g\u00e4llde n\u00e4r man skulle fira<\/i> den. Datum fastst\u00e4lls av kalendrar, s\u00e5 i slut\u00e4ndan var det diskussioner om vilken kalender som skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r att best\u00e4mma firandet. F\u00f6r att verkligen f\u00f6rena kristna och hedningar s\u00e5 beh\u00f6vde iakttagandet av korsf\u00e4stelsen och uppst\u00e5ndelsen \u00f6verf\u00f6ras fr\u00e5n den bibliska luni-solkalendern<\/i> till den hedniska, julianska solkalendern<\/i>. Fyra \u00e5r efter dekreten som upph\u00f6jde s\u00f6ndagen 321 e.Kr. sammankallade Konstantin r\u00e5det i Nicaea 325 e.Kr. f\u00f6r att l\u00f6sa denna debatt.<\/p>\n

Fr\u00e4lsarens offer skulle inte l\u00e4ngre observeras den 14:e, 15:e, och 16:e dagen av Abib p\u00e5 luni-solkalendern. I framtiden skulle s\u00e5dana \u00e5minnelser \u00f6verf\u00f6ras till fredag, l\u00f6rdag, och s\u00f6ndag p\u00e5 den julianska kalendern. Dessa datum kan variera fr\u00e5n 20-22 mars till 22-25 april. Biskopen i Rom, lysten efter makt inflytande, kastade sin lott ihop med Konstantin. \u201cMed Konstantins tid vid makten s\u00e5 var avfallet i kyrkan redo att bli hj\u00e4lpta av en v\u00e4nligt inst\u00e4lld civil h\u00e4rskare som kunde f\u00f6rse den med betvingande kraft.\u201d [18]<\/sup><\/p>\n

Konstantin framh\u00f6ll att judisk kalendering inte l\u00e4ngre skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r att ber\u00e4kna dessa datum.<\/p>\n

Vid r\u00e5det i Nice [Nicea] klipptes den sista tr\u00e5den som ansl\u00f6t kristendomen till dess moderstam. P\u00e5skfestivalen hade hittills firats till st\u00f6rsta delen samtidigt som den judiska p\u00e5sken, och faktiskt p\u00e5 de dagar som ber\u00e4knats och fastst\u00e4llts av Synhedrionen [Sanhedrinen] i Jud\u00e6a f\u00f6r firandet; men i framtiden skulle dess iakttagande g\u00f6ras helt oberoende av den judiska kalendern, \u201cF\u00f6r det \u00e4r opassande bortom alla m\u00e5tt att vi p\u00e5 denna heligaste av h\u00f6gtider skulle f\u00f6lja judens seder. L\u00e5t oss fram\u00f6ver inte ha n\u00e5got gemensamt med detta motbjudande folk; v\u00e5r Fr\u00e4lsare har visat oss en annan v\u00e4g. Det skulle verkligen vara absurt om judarna skulle kunna skryta med att vi inte \u00e4r i st\u00e5nd att fira p\u00e5sk utan deras regler (ber\u00e4kningar).\u201d Dessa kommentarer tillskrivs kejsaren Konstantin. . . [och blev] kyrkans v\u00e4gledande princip som nu skulle best\u00e4mma judarnas \u00f6de. [19]<\/sup><\/p>\n\n\n\n
\n

Konstantin \u00e5stadkom tre saker, vars konsekvenser k\u00e4nns vid \u00e4n idag. Han:<\/strong><\/font><\/p>\n

    \n\t\t\t<\/ol>\n

    1. …standardiserade den planet\u00e4ra sjudagarsveckan med dies Solis<\/i> (s\u00f6ndag) som veckans f\u00f6rsta dag och dies Saturni<\/i> (l\u00f6rdag) veckans sista dag..<\/p>\n

    2. …upph\u00f6jde ishtarfestivalen och garanterade att den verkliga p\u00e5sken och den hedniska p\u00e5sken aldrig skulle infalla p\u00e5 samma dag.<\/p>\n

    3. …upph\u00f6jd dies Solis<\/i> som dagen f\u00f6r tillbedjan f\u00f6r b\u00e5de hedningar och kristna.<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Den l\u00e5ngsiktiga effekten var att \u201cp\u00e5skdagen\u201d blev kristen paradigm; nu accepterad som Kristi uppst\u00e5ndelsedag. Resultatet av denna justering av tidsber\u00e4kning var att dagen f\u00f6re p\u00e5skdagen, l\u00f6rdagen, f\u00f6rvandlades till Den Sanna Bibliska Sabbaten. Detta \u00e4r den verkliga betydelsen av Konstantins \u201cs\u00f6ndagslag\u201d <\/i>och den l\u00e4gger grunden f\u00f6r det moderna antagandet att en kontinuerlig veckocykel alltid har funnits. [20]<\/sup><\/p>\n

    Resultatet av Konstantins handlingar gynnade faktiskt hedningarna i imperiet. Men de korrupta biskoparna i Rom lyckades presentera dessa handlingar som gynnsamma f\u00f6r kristna. \u201cMed Konstantins tid vid makten s\u00e5 var avfallet i kyrkan redo att bli hj\u00e4lpta av en v\u00e4nligt inst\u00e4lld civil h\u00e4rskare som kunde f\u00f6rse den med betvingande kraft.\u201d [21]<\/sup> Den sanna kalendern som etablerades vid Skapelsen, som gick i arv ned till Mose, luni-solkalendern, gick f\u00f6rlorad.<\/p>\n

    Resultatet<\/b><\/h3>\n

    Resultatet av Konstantins ekumenism blev snabbt p\u00e5tagligt. Alla som v\u00e4grade att ge upp anv\u00e4ndningen av den bibliska kalendern f\u00f6r att ber\u00e4kna p\u00e5sk, fick erfara f\u00f6rtryckets tunga hand \u00f6ver sig. Konstantins son, Constans, tog sin fars handling ett steg l\u00e4ngre och f\u00f6rbj\u00f6d ocks\u00e5 anv\u00e4ndningen av den bibliska kalendern f\u00f6r judarna helt och h\u00e5llet. Historikern David Sidersky konstaterade: \u201cDet var inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt under Constans att till\u00e4mpa den gamla kalendern.\u201d [22]<\/sup><\/p>\n

    Under efterf\u00f6ljande \u00e5r gick judarna genom ”j\u00e4rn och eld”. De kristna kejsarna f\u00f6rbj\u00f6d den judiska ber\u00e4kningen av kalendern <\/i>och till\u00e4t inte tillk\u00e4nnagivandet av festdagarna. Graetz s\u00e4ger: ”De judiska samh\u00e4llena var helt f\u00f6rtvivlade vad g\u00e4llande de viktigaste religi\u00f6sa besluten: deras h\u00f6gtider.” Den omedelbara f\u00f6ljden var en fixering och omr\u00e4kning av den hebreiska kalendern av Hillel II. [23]<\/sup><\/p>\n

    Constans handling p\u00e5verkade ocks\u00e5 apostoliska kristna. Medan Tertullianus [24]<\/sup> avsl\u00f6jar att hedniska kristna redan h\u00f6ll p\u00e5 att \u00f6verf\u00f6ra sin tillbedjan till ”solens dag” under andra \u00e5rhundradet, s\u00e5 h\u00f6ll sig andra fast vid den sanna sabbaten i \u00f6ver 1000 \u00e5r. N\u00e4stan 40 \u00e5r efter r\u00e5det i Nicaea s\u00e5 f\u00f6rklarade r\u00e5det i Laodicea (ca. 363-364 e.Kr.) att kristna var tvungna att arbeta p\u00e5 sabbaten och avst\u00e5 fr\u00e5n arbetet p\u00e5 Herrens dag. Detta dekret, \u00f6versatt till svenska, lyder:<\/p>\n

    De kristna ska inte judaisera och vara lediga p\u00e5 l\u00f6rdagen utan ska arbeta den dagen; men Herrens dag ska de s\u00e4rskilt hedra och skall som kristna, om m\u00f6jligt, inte utf\u00f6ra n\u00e5got arbete den dagen. Om de emellertid befinner sig vara judaiserande, ska de uteslutas fr\u00e5n Kristus.<\/p>\n

    Enligt den katolske biskopen och forskaren Karl Josef von Hefele (1809-1893), \u00e4r anv\u00e4ndningen av ordet \u201cl\u00f6rdag\u201d i ovanst\u00e5ende citat inkorrekt. I originalet var det anv\u00e4nda ordet Sabbat eller Sabbato<\/i> och inte dies Saturni<\/i> eller l\u00f6rdag.<\/p>\n

    Quod non oportet Christianos Judaizere et otiare in Sabbato<\/u>, sed operari in eodem die. Preferentes autem in veneratione Dominicum diem si vacre voluerint, ut Christiani hoc faciat; quod si reperti fuerint Judaizere Anathema sint a Christo.<\/i><\/p>\n

    Kristna vid tidpunkten f\u00f6r kalenderbytet blandade inte ihop l\u00f6rdagen med sabbaten. Alla visste att dies Saturni <\/i>nyligen hade flyttats fr\u00e5n den f\u00f6rsta dagen av den hedniska, planetariska veckan till veckans sista dag. . . medan Sabbato<\/i> var den sjunde dagen p\u00e5 den judiska luni-solkalendern med vilken ingen vid makten ville associeras. \u00c5terigen var det tv\u00e5 olika dagar p\u00e5 tv\u00e5 distinkta kalendersystem. [25]<\/sup><\/p>\n

    Roms politiska makt gav sitt st\u00f6d till Konstantins och Constans religi\u00f6sa dekret. Medan vissa forskare felaktigt har antagit att konflikten handlade om l\u00f6rdag mot s\u00f6ndags s\u00e5 avsl\u00f6jar den historiska verkligheten att d\u00e5tidens m\u00e4nniskor var v\u00e4l medvetna om f\u00f6rekomsten av en biblisk luni-solkalender och dess bruk. M\u00e5nga troende i \u00f6ster eller utanf\u00f6r det Romerska riket drog sig f\u00f6r att \u00f6verge biblisk tidsh\u00e5llning. \u201cDe kristna som letade efter en v\u00e4g bort fr\u00e5n sv\u00e5righeter med att h\u00e5lla sabbaten r\u00f6rde sig mot en st\u00f6rre h\u00e4nsyn gentemot den [julianska] f\u00f6rsta veckodagen. Men andra som befann sig i utkanten av v\u00e4ldet, d\u00e4r antisemitismen inte fanns, fortsatte v\u00f6rdnaden av sjundedagssabbaten.\u201d [26]<\/sup><\/p>\n

    REAKTION<\/strong><\/h3>\n

    <\/b><\/p>\n

    Hillel II<\/b><\/h4>\n

    Konstantin var makten bakom en handling som i slut\u00e4ndan ledde till att den bibliska kalendern f\u00f6rbj\u00f6ds f\u00f6r kristna. En annan man, en jude, \u00e4r ansvarig f\u00f6r en reaktion som har lika djupa konsekvenser.<\/p>\n\n\n\n
    \n

    <\/em><\/p>\n

    \u201cAtt f\u00f6rklara den nya m\u00e5naden genom observation av nym\u00e5nen och det nya \u00e5ret vid ankomsten av v\u00e5ren, kan bara g\u00f6ras av Sanhedrinen. Under Hillel II, Sanhedrinens sista president, f\u00f6rbj\u00f6d romarna denna praxis. Hillel II tvingades d\u00e4rf\u00f6r inf\u00f6ra sin fasta kalender, vilket i praktiken gav Sanhedrins f\u00f6rhandsgodk\u00e4nnande till alla kommande \u00e5rs kalendrar.\u201d<\/em><\/p>\n

    ”The Jewish Calendar and Holidays (incl. Sabbath): The Jewish Calendar: Changing the Calendar,” http:\/\/www.torah.org<\/a>.<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Innan Jerusalem f\u00f6rst\u00f6rdes var \u00f6verstepr\u00e4sten ansvarig f\u00f6r kalendern. \u201cN\u00e4r Sanhedrinen<\/i> (Rabbinsk h\u00f6gsta domstolen) satt i Jerusalem fanns det ingen fast kalender. De utv\u00e4rderade varje \u00e5r f\u00f6r att avg\u00f6ra om ett skott\u00e5r skulle utropas.\u201d [27]<\/sup> Denna uppgift f\u00f6ll p\u00e5 Sanhedrinens ledare n\u00e4r pr\u00e4sterskapet inte l\u00e4ngre fanns. \u201cUnder Constans regeringstid (337-362) n\u00e5dde f\u00f6rf\u00f6ljelserna av judarna en s\u00e5dan h\u00f6jd att. . . ber\u00e4kningen av kalendern f\u00f6rbj\u00f6ds under sv\u00e5ra straff.\u201d [28]<\/sup> F\u00f6r att bem\u00f6ta denna kris s\u00e5 tog Hillel II, Sanhedrinens ledare, \u00e5r 359 e.Kr. det extraordin\u00e4ra steget att \u00e4ndra den forntida bibliska kalendern f\u00f6r att l\u00e5ta judarna l\u00e4ttare leva tillsammans med de kristna.<\/p>\n

    Efter Hillel II<\/b><\/h4>\n

    Avl\u00e4gsna samh\u00e4llen beh\u00f6vde inte l\u00e4ngre v\u00e4nta p\u00e5 budb\u00e4rare fr\u00e5n Sandedrinen f\u00f6r att veta n\u00e4r en ny m\u00e5nad hade b\u00f6rjat. Varje samh\u00e4lle skulle fram\u00f6ver p\u00e5 egen hand kunna avg\u00f6ra n\u00e4r en ny m\u00e5nad b\u00f6rjade och n\u00e4r en 13:e m\u00e5nad skulle l\u00e4ggas till.<\/p>\n

    Den fixerade kalendern<\/b><\/h4>\n

    N\u00e4r Hillel II ”fixade” kalendern inf\u00f6rlivade han skott\u00e5r permanent. [29] <\/sup>Det \u00e4r m\u00f6jligt, men inte bevisbart, att denna specifika cykel av skott\u00e5r anv\u00e4ndes och f\u00f6rstods f\u00f6re Hillels f\u00f6r\u00e4ndring eftersom den f\u00f6ljer den 19-\u00e5riga metoniska cykeln. Hillel baserade sin kalender ”p\u00e5 matematiska och astronomiska ber\u00e4kningar [snarare \u00e4n observationer]. Denna kalender, som fortfarande \u00e4r i bruk, standardiserade m\u00e5naderna och till\u00e4gget av m\u00e5nader under en 19-\u00e5rig cykel, s\u00e5 att m\u00e5nkalendern anpassar sig till sol\u00e5ren.\u201d [30]<\/sup> Han f\u00f6rklarade att en trettonde m\u00e5nad skulle inr\u00e4knas under f\u00f6ljande \u00e5r i 19-\u00e5rscykeln: 3:e, 6:e, 8:e, 11:e, 14:e, 17:e, och det 19:e.<\/p>\n

    Men Hillel gjorde mer \u00e4n tillk\u00e4nnage en 19-\u00e5rig cykel som med all sannolikhet redan anv\u00e4ndes (dock med tillh\u00f6rande ber\u00e4kningsinstruktioner som avvek kraftigt; mer om detta h\u00e4rnedan). Han \u00f6verf\u00f6rde ocks\u00e5 iakttagandet av den antika sabbaten fr\u00e5n m\u00e5nm\u00e5nadens 8:e, 15:e, 22:e, och 29:e dag, till varje l\u00f6rdag p\u00e5 de julianska m\u00e5naderna. Denna f\u00f6r\u00e4ndring kr\u00e4vde ytterligare f\u00f6rh\u00e5llningsregler: f\u00f6rskjutningsregler<\/a>. Att byta veckosabbat fr\u00e5n luni-solkalendern till l\u00f6rdag p\u00e5 den julianska kalendern fordrade f\u00f6rst\u00e5s rej\u00e4l mental gymnastik f\u00f6r att f\u00e5 ihop, som, f\u00f6re Hillels \u201cfixering\u201d av kalendern, var helt \u00f6verfl\u00f6diga. Enligt Universal Jewish Encyclopedia, <\/i>”Nym\u00e5nen \u00e4r \u00e4nnu, och Sabbaten var ursprungligen, beroende av m\u00e5ncykeln.” [31]<\/sup> N\u00e4r b\u00e5de sabbaten och de \u00e5rliga h\u00f6gtiderna ber\u00e4knas p\u00e5 m\u00e5n-solkalendern s\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6rst\u00e5s inte s\u00e5dana regler. Det \u00e4r f\u00f6rst n\u00e4r de \u00e5rliga h\u00f6gtiderna ber\u00e4knas med en kalender, och veckosabbaten ber\u00e4knas av en annan, som det uppst\u00e5r konflikter som kr\u00e4ver uppskjutningsregler.<\/p>\n\n\n\n
    \n

    <\/em><\/p>\n

    F\u00f6rskjutningsregler<\/strong><\/p>\n

    1. Det judiska ny\u00e5ret, Basunernas h\u00f6gtid, f\u00e5r inte infalla p\u00e5 en s\u00f6ndag, onsdag eller fredag.<\/p>\n

    2. Om den sjunde m\u00e5nadens nym\u00e5ne (molad) faller p\u00e5 en s\u00f6ndag, onsdag, eller fredag, s\u00e5 m\u00e5ste nym\u00e5nen skjutas fram en dag.<\/p>\n

    3. Om den sjunde m\u00e5nadens molad p\u00e5 ett vanligt \u00e5r faller p\u00e5 en tisdag kl. 03:(204\/1080) eller senare s\u00e5 m\u00e5ste nym\u00e5nen skjutas fram till torsdagen d\u00e4rp\u00e5.<\/p>\n

    4. P\u00e5 ett vanligt \u00e5r efter ett skott\u00e5r; om den sjunde m\u00e5nadens molad intr\u00e4ffar efter kl. 09:00 och 589\/1080 delar p\u00e5 en m\u00e5ndagsmorgon, s\u00e5 skjuts nym\u00e5nen fram till tisdagen d\u00e4rp\u00e5.<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

    Utan dessa f\u00f6rh\u00e5llningsregler s\u00e5 kommer de \u00e5rliga h\u00f6gtiderna komma i konflikt med l\u00f6rdagen. Om till exempel Basunernas h\u00f6gtid (den sjunde m\u00e5nadens nym\u00e5ne) skulle falla p\u00e5 en s\u00f6ndag, s\u00e5 skulle L\u00f6vhyddoh\u00f6gtidens sista dag falla p\u00e5 en l\u00f6rdag, i strid med det traditionella iakttagandet av h\u00f6gtidens sista dag. D\u00e4rf\u00f6r behovet av den f\u00f6rsta och den andra reglen. Den tredje uppskjutningsregeln s\u00e4kerst\u00e4ller att det vanliga \u00e5ret i fr\u00e5ga inte skulle vara l\u00e4ngre \u00e4n 355 dagar. Den fj\u00e4rde uppskjutningsregeln garanterar att ett vanligt \u00e5r efter ett skott\u00e5r inte \u00e4r kortare \u00e4n 383 dagar. [32]<\/sup><\/p>\n

    Denna ”fasta” kalender \u00e4r mycket uppstyrd.<\/p>\n

    Det finns exakt fjorton olika m\u00f6nster som de hebreiska kalender\u00e5ren kan ha, \u00e5tskilda av l\u00e4ngden p\u00e5 \u00e5ret och veckodagen som Rosh Hashanah faller p\u00e5. Eftersom reglerna \u00e4r komplexa kan ett m\u00f6nster upprepa sig flera g\u00e5nger under n\u00e5gra \u00e5rs tid och sedan inte \u00e5terkomma igen p\u00e5 l\u00e4nge. Men den judiska kalendern \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r att vara extremt korrekt. Den ”f\u00f6rlorar” inte eller ”vinner” tid som vissa andra kalendrar g\u00f6r. [33]<\/sup><\/p>\n

    Detta var \u00f6verlevnad och desperation av Hillel II. Det var ett svar p\u00e5 de brutala f\u00f6rf\u00f6ljelserna av Konstantins son Constans.<\/p>\n

    Med egen hand f\u00f6rst\u00f6rde patriarken det sista bandet som f\u00f6renade diasporan \u00f6ver hela det romerska och persiska imperiet med patriarkatet. Han var mer orolig f\u00f6r judaismens fortlevnad \u00e4n f\u00f6r sitt eget hus och namns v\u00e4rdighet, och \u00f6vergav d\u00e4rf\u00f6r de funktioner som hans f\u00f6rf\u00e4der . . . hade varit s\u00e5 avundsjuka och angel\u00e4gna \u00f6ver. Medlemmarna i Synhedrionen gillade denna innovation. [34]<\/sup><\/p>\n

    N\u00e4r Hillel II ”fixerade” kalendern gav han, i egenskap av Sanhedrinens ledare, praktiskt taget judarna tillst\u00e5nd att tillbe p\u00e5 l\u00f6rdag f\u00f6r all framtid.<\/p>\n\n\n\n
    \n

    Resultat<\/strong><\/font><\/p>\n

    <\/p>\n

    I dag, n\u00e4stan 1700 \u00e5r senare, p\u00e5verkar Konstantins handlingar och dess resulterande reaktion av Hillel II fortfarande hundratals miljoner m\u00e4nniskor runt om i v\u00e4rlden.<\/strong><\/p>\n

      \n
    • Katoliker dyrkar p\u00e5 s\u00f6ndagen f\u00f6r att hedra uppst\u00e5ndelsen. Detta \u00e4r i \u00f6verensst\u00e4mmelse med Konstantins agerande som f\u00f6r\u00e4ndrade iakttagandet fr\u00e5n en luni-solber\u00e4knad p\u00e5sk till den hedniska, solber\u00e4knade p\u00e5sken.<\/li>\n
    • Judar dyrkar p\u00e5 l\u00f6rdagen eftersom talmudisk lag r\u00e4ttf\u00e4rdigar handlingen om att h\u00e5lla en dag p\u00e5 sju n\u00e4r man inte vet n\u00e4r den sanna sabbaten faller.<\/li>\n
    • De flesta protestanter f\u00f6renar sig med katolikerna i tillbedjan p\u00e5 s\u00f6ndagen, den moderna gregorianska kalenderns f\u00f6rsta dag, d\u00e5 man antar att det \u00e4r dagen f\u00f6r uppst\u00e5ndelsen.<\/li>\n
    • Protestanter som h\u00e5ller l\u00f6rdagen som den sanna sabbaten dyrkar p\u00e5 den dagen eftersom det \u00e4r den moderna veckans sjunde dag och eftersom judarna dyrkar p\u00e5 l\u00f6rdagen s\u00e5 antar man att det m\u00e5ste vara den bibliska sabbaten.<\/li>\n
    • Muslimer hedrar ocks\u00e5 den hedniska \/ p\u00e5vliga gregorianska kalenderingsmetoden eftersom man g\u00e5r till mosk\u00e9n f\u00f6r b\u00f6n p\u00e5 fredagar.<\/li>\n<\/ul>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

      \nDet \u00e4r inte m\u00f6jligt att hitta den verkliga sjundedagssabbaten med den moderna gregorianska kalendern. Denna solkalender \u00e4r inget annat \u00e4n en hednisk metod f\u00f6r tidsber\u00e4kning. Den tidiga julianska kalendern fastst\u00e4lldes av<\/i> hedningar, f\u00f6r<\/i> hedningar. Den antogs officiellt f\u00f6r kyrklig anv\u00e4ndning vid r\u00e5det i Nicaea. Det justerades senare av Jesuitastronomen, Christopher Clavius, efter p\u00e5bud av p\u00e5ve Gregorius XIII – d\u00e4rav namnet, gregorianska kalendern. Clavius bekr\u00e4ftade att den julianska kalendern (och d\u00e4rmed den gregorianska kalendern som kommer fr\u00e5n den) grundar sig p\u00e5 hedendom och har ingen anknytning till den bibliska kalendern.<\/p>\n

      I sin f\u00f6rklaring av den gregorianska kalendern medgav Clavius att n\u00e4r den julianska kalendern accepterades som kyrkans officiella kalender s\u00e5 f\u00f6rkastade man den bibliska kalendern: ”Den katolska kyrkan har aldrig anv\u00e4nt den [judiska] riten f\u00f6r att fira p\u00e5sk, utan har alltid i sitt firande observerat m\u00e5nens r\u00f6relser [35]<\/sup> och solens, och den blev s\u00e5ledes helgad av de mest forntida och heligaste pontiffer i Rom, men har ocks\u00e5 bekr\u00e4ftats av det f\u00f6rsta r\u00e5det i Nicaea.” [36]<\/sup> Dessa \u201cheligaste pontiffer i Rom\u201d som han talar om h\u00e4r h\u00e4nvisar till det hedniska kollegium av pontiffer <\/i>d\u00e4r Konstantin, som Pontifex Maximus<\/i>, var huvudet.<\/p>\n

      Konstantin \u00f6nskade enhet. Han uppn\u00e5dde detta m\u00e5l genom ekumenism och f\u00f6rbj\u00f6d<\/i> anv\u00e4ndningen av den bibliska kalendern f\u00f6r att komma ih\u00e5g Yahushuas d\u00f6d. Hillel II \u00f6nskade judendomens fysiska \u00f6verlevnad. Han uppn\u00e5dde sitt m\u00e5l genom att kompromissa med hedendom och modifiera den bibliska kalendern. Resultatet av den h\u00e4r \u00e5tg\u00e4rden och den medf\u00f6ljande reaktionen har varit att folkmassorna antar att l\u00f6rdagen \u00e4r den bibliska sabbaten och att s\u00f6ndagen \u00e4r den dag d\u00e5 Fr\u00e4lsaren \u00e5teruppstod. S\u00e5ledes har kristna och judar ber\u00e4knat sina tillbedjelsedagar med hj\u00e4lp av hednisk solkalendering och f\u00f6rsummat Yahuwahs sanna Sabbat.<\/p>\n

      Ingen som vill dyrka Skaparen p\u00e5 Hans heliga sabbat kommer att ber\u00e4kna sina dagar f\u00f6r tillbedjan genom denna f\u00f6r\u00f6delsens styggelse som van\u00e4rar Yahuwah och \u00f6del\u00e4gger sj\u00e4len. Endast skapelsens luni-solkalender kan fastst\u00e4lla n\u00e4r den sanna sabbaten intr\u00e4ffar. L\u00e4gg \u00e5t sidan m\u00e4nniskans traditioner. Acceptera bara Yahs ord och dyrka Honom med Hans f\u00f6rordnade metod f\u00f6r tidsh\u00e5llning.<\/p>\n

      <\/p>\n