{"id":109521,"date":"2013-11-18T09:05:29","date_gmt":"2013-11-18T09:05:29","guid":{"rendered":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/wlc-article\/migrating-gav-verkligen-den-romersk-katolska-kyrkan-oss-bibeln\/"},"modified":"2025-08-21T12:35:53","modified_gmt":"2025-08-21T12:35:53","slug":"gav-verkligen-den-romersk-katolska-kyrkan-oss-bibeln","status":"publish","type":"wlc-article","link":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/sv\/articles\/doktrinens-vindar-3\/gav-verkligen-den-romersk-katolska-kyrkan-oss-bibeln\/","title":{"rendered":"Gav verkligen den Romersk-katolska Kyrkan oss Bibeln?"},"content":{"rendered":"

\"KoncilietEn allt
\nv\u00e4xande skara \u00e4rlighj\u00e4rtade sanningss\u00f6kare st\u00f6ter p\u00e5 ett uppseendev\u00e4ckande
\np\u00e5st\u00e5ende: att den Romersk-katolska Kyrkan \u00e4r ansvarig f\u00f6r att ha tilldelat
\nv\u00e4rlden Bibeln s\u00e5 som vi k\u00e4nner den. Det uppges att den Romersk-katolska
\nKyrkan, vid Nicaeakonciliet valde ut vilka av skriftverken som skulle
\ninkluderas och best\u00e4mde vilka b\u00f6cker som var inspirerade och f\u00f6rkastade andra
\nsom oinspirerade. <\/strong><\/p>\n

Om detta p\u00e5st\u00e5ende
\n\u00e4r sant, blir problemet uppenbart faktum: med h\u00e4nsyn till hur m\u00e5nga oskrifterliga
\ntrosatser som f\u00f6rkunnas och praktiseras av den Romersk-katolska Kyrkan, hur kan
\nman vara s\u00e4ker p\u00e5 att den moderna Bibeln \u00e4r Yahuwahs ord? T\u00e4nk om den
\nRomersk-katolska Kyrkan f\u00f6rkastade b\u00f6cker som borde ha blivit<\/em> inkluderade? Om Katolicismen \u00e4r ansvarig f\u00f6r v\u00e5r
\nmoderna Bibel, hur kan vi d\u00e5 vara s\u00e4kra
\np\u00e5 att den \u00e4r korrekt?<\/em><\/p>\n

Tanken, att
\nden Romersk-katolska Kyrkan ensam \u00e4r ansvarig f\u00f6r att ha tilldelat v\u00e4rlden den
\nHeliga Bibeln, kommer f\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nande fr\u00e5n de Romersk-katolska sj\u00e4lva. The
\nFaith of Millions: The Credentials of the Catholic Religion<\/em> klarg\u00f6r med all
\n\u00f6nskad tydlighet resonemanget som anv\u00e4nds f\u00f6r denna otrolig h\u00e4vdan:<\/p>\n

Det var den
\nKatolska Kyrkan som samlade upp alla dessa b\u00f6cker [i det Nya Testamentet],
\nplacerade dem inom en enda volyms omslag, och gav s\u00e5 till v\u00e4rlden vad som idag
\n\u00e4r k\u00e4nt som Bibeln\u2026 <\/p>\n

<\/p>\n

1.
\nDet Nya Testamentet skrevs i sin helhet av Katoliker.
\n2. S:t Peter, den Katolska Kyrkans f\u00f6rsta p\u00e5ve, \u00e4r f\u00f6rfattare
\ntill tv\u00e5 av dess brev.
\n3. Den Katolska Kyrkan best\u00e4mde Bibelns kanon eller
\nlistan av b\u00f6cker som utg\u00f6r det Nya Testamentet.
\n4. Den Katolska Kyrkans f\u00f6rklaring att alla Nya
\nTestamentets b\u00f6cker \u00e4r inspirerade av Gud utg\u00f6r den enda <\/em>auktoriteten f\u00f6r b\u00e5de Katolska och Protestanters universella
\ntro i deras inspirerade karakt\u00e4r.
\n5. Den Katolska Kyrkan existerade f\u00f6re det Nya
\nTestamentet.
\n6. Den Katolska Kyrkan \u00e4r det Nya Testamentets moder. <\/p>\n

Om hon inte
\nnoga hade granskat sina barns skrifter, avvisat n\u00e5gra och godk\u00e4nt andra som
\nv\u00e4rdiga medr\u00e4knan i Nya Testamentets kanon, skulle det Nya Testamentet inte
\nfinnas idag.<\/p>\n

Om hon inte
\nhade f\u00f6rklarat b\u00f6ckerna som sammanst\u00e4ller det Nya Testamentet att vara det inspirerade <\/em>ordet av Gud, skulle vi inte
\nk\u00e4nna till det. <\/p>\n

Den enda
\nauktoritet som icke-Katoliker har f\u00f6r Skrifternas inspiration \u00e4r den Katolska
\nKyrkans auktoritet. Om den senare avsl\u00e5s, \u00e5terst\u00e5r ingen logisk grund f\u00f6r
\nkvarh\u00e5llandet av den kardinala grundsatsen f\u00f6r n\u00e5gon Protestant \u2013 Skrifternas
\ninspirerade karakt\u00e4r.1<\/sup> <\/p>\n

Upphovsmannen
\ntill detta otroliga p\u00e5st\u00e5ende \u00e4r upps\u00e5tligt vilseledande. Han vrider och v\u00e4nder
\navsiktligt p\u00e5 orden p\u00e5 ett listigt, slugt s\u00e4tt. Genom att anv\u00e4nda termen
\n\u201cKatolska Kyrkan\u201d alltigenom, leds man till att anta att kyrkan som avses \u00e4r
\nden Romersk<\/em>-katolska Kyrkan. Detta \u00e4r
\ndock missvisande. Historiska fakta bevisar att den Romersk-katolska Kyrkan inte
\ntillkom f\u00f6rr\u00e4n \u00e5tskilliga hundra \u00e5r efter<\/em>det Nya Testamentet skrevs. D\u00e4rf\u00f6r kan den Romersk-katolska Kyrkan i sj\u00e4lva
\nverket inte<\/em> vara \u201cNya Testamentets
\nmoder\u201d, lika lite som den kan ha \u201cexisterat f\u00f6re<\/em>det Nya Testamentet.\u201d Allts\u00e5: f\u00f6rfattarna av det Nya Testamentet kan inte <\/em>ha varit Romersk-katolska!<\/p>\n

Och det \u00e4r
\nh\u00e4r det avsiktliga bedr\u00e4geriet kommer in. P\u00e5st\u00e5endet g\u00f6rs om den \u201cKatolska
\nKyrkan\u201d inte den \u201cRomersk-katolska Kyrkan\u201d som de flesta l\u00e4sare skulle
\nf\u00f6ruts\u00e4tta. Ordet \u201ckatolsk\u201d betyder helt enkelt \u201cuniversell\u201d. S\u00e5 p\u00e5 det s\u00e4ttet
\nskulle man kunna h\u00e4vda att Nya Testamentets f\u00f6rfattare var av den \u201cuniversella\u201d
\nkroppen av troende som faktiskt existerade f\u00f6re Nya Testamentets tid. Men
\nantydan att det endast \u00e4r den Romersk<\/em>-katolska
\nKyrkans f\u00f6rklaring att \u201calla Nya Testamentets b\u00f6cker \u00e4r inspirerade av Gud [\u00e4r
\ndet som] utg\u00f6r den enda <\/em>auktoriteten
\nf\u00f6r b\u00e5de Katolska och Protestanters universella tro i deras inspirerade
\nkarakt\u00e4r.\u201d \u00e4r b\u00e5de inkorrekt och h\u00e4diskt. <\/p>\n

\"katolsk\"<\/p>\n

En s\u00e5dan
\nredog\u00f6relse neds\u00e4tter Bibelns auktoritet och placerar den Romersk-katolska
\nKyrkan i en st\u00e4llning \u00f6verl\u00e4gsen Skrifterna. Om Yahs Ord \u00e4r heligt endast f\u00f6r
\natt p\u00e5ven f\u00f6rklarar det, ger det p\u00e5ven en mer betydelsefull st\u00e4llning \u00e4n
\nYahuwah Sj\u00e4lv, den gudomliga F\u00f6rfattaren. <\/p>\n

N\u00e4r man
\nbetraktar det i ljuset av historians dokumenterade fakta, avsl\u00f6jas s\u00e5dana
\ndristiga p\u00e5st\u00e5enden att vara intet mer \u00e4n f\u00f6rm\u00e4tet, bedr\u00e4gligt skryt. <\/p>\n

Nicaeakonciliet
\n(322-325 e.Kr.) sammankallades av Konstantin I enbart f\u00f6r ekumeniska \u00e4ndam\u00e5l. Han
\nville av egna sekul\u00e4ra sk\u00e4l ena Kristendomen. Det \u00e4r fr\u00e5n detta koncilium som
\nvi f\u00e5r den Nicenska trosbek\u00e4nnelsen.
\nDet finns inga uppgifter om n\u00e5gon diskussion vid den tiden som skulle h\u00e4nf\u00f6ra
\ntill vilka b\u00f6cker som borde innefatta den heliga kanonen och vilka som borde
\nutel\u00e4mnas. <\/p>\n

Det Nya
\nTestamentet som den existerar idag cirkulerades och erk\u00e4ndes som inspirerad
\nl\u00e5ngt innan Nicaeakonciliet. Alla b\u00f6ckerna som innefattar det Nya Testamentet
\nvar skrivna vid \u00e5r 95 e.Kr. Redan under Paulus livstid cirkulerades hans brev
\nbland de tidiga troende. Paulus anvisade medlemmarna i Kolossai: \u201cN\u00e4r nu detta
\nbrev blivit l\u00e4st bland er, se till att det l\u00e4ses ocks\u00e5 i Laodic\u00e9ernas kyrka,
\noch att ni l\u00e4ser brevet fr\u00e5n Laodicea likas\u00e5.\u201d (Kolosserbrevet 4:16, \u00f6versatt
\nfr\u00e5n New King James Version<\/em>. Se ocks\u00e51 Thessalonikerbrevet 5:27.) <\/p>\n\n\n\n\n
\"Justinus<\/td>\n<\/tr>\n
\n
<\/p>\n

Justinus Martyren av Theofanes Kretensaren<\/em><\/em><\/p>\n

<\/font><\/div>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Vid mitten
\nav 100-talet cirkulerades de fyra evangelierna tillsammans. Justinus Martyren
\n(100-160 e.Kr.) n\u00e4mnde inte vid namn n\u00e5gon av Nya Testamentets skrifter, men
\nh\u00e4nvisade till dem med \u201cdet \u00e4r nedskrivet\u201d eller som \u201capostlarnas memoarer\u201d. Han
\nh\u00e4nvisar ocks\u00e5 i plural till Evangelierna<\/em>:
\n\u201cF\u00f6r apostlarna, i memoarerna sammansatta av dem, som kallas Evangelier<\/em>, har s\u00e5lunda framburit \u00e5t oss det som \u00e5lades
\ndem; att Jesus tog br\u00f6d, och n\u00e4r Han hade tackat, sade ”Detta g\u00f6r I till
\nminne av Mig …”2<\/sup> <\/strong><\/p>\n

Runt omkring
\n\u00e5r 170-175 e.Kr. skapade Tatianus, en av Justinus l\u00e4rjungar, en harmoni av de
\nfyra ortodoxa evangelierna som kallas Diatessaron<\/em>.
\nDenna text accepterades i vissa cirklar, ibland till och med ersatte den de
\nfyra evangelierna, men dess framg\u00e5ng var mycket kortlivad. Vad denna harmoni
\np\u00e5visar, dock, \u00e4r att kyrkan b\u00f6rjade
\nerk\u00e4nna endast fyra evangelier<\/em>.3<\/sup> <\/p>\n

Detta \u00e4r en
\nviktig punkt eftersom det klart f\u00f6rkastar samtliga av de Gnostiska Evangelierna som skrevs mellan \u00e5r
\n100 och \u00e5r 300 efter Kristus. Irenaeus, Klemens av Alexandria och Tertullianus;
\nalla citerar de fr\u00e5n, n\u00e4mner eller namnger samtliga av Nya Testamentets b\u00f6cker,
\nmed undantag f\u00f6r brevet till Filemon, Judas brev, Jakobs brev, Petrus andra
\nbrev, och Johannes andra och tredje brev. M\u00e5nga \u00e5r f\u00f6re <\/em>Nicaeakonciliet n\u00e4mnde Origenes (185-254 e.Kr.) samtliga <\/em>av Gamla och Nya Testamentets
\nb\u00f6cker! Eusebios av Caesarea, som har kallats \u201ckyrkohistoriens fader\u201d, gav en
\nredog\u00f6relse f\u00f6r f\u00f6rf\u00f6ljelsen som \u00e4gde rum under Kejsare Diocletianus. Han
\nlistade alla b\u00f6ckerna i det Nya Testamentet. Athanasius, biskop av Alexandria,
\nf\u00f6rtecknade \u00e4ven han samtliga av Nya Testamentets b\u00f6cker. Alla dessa \u00e4r
\nf\u00f6rfattare som fanns innan de Romersk-katolska, och \u00e4nd\u00e5 refererar samtliga p\u00e5
\nn\u00e5got s\u00e4tt till b\u00f6ckerna som innefattar Nya Testamentets kanoniska b\u00f6cker. <\/strong><\/p>\n

Den
\nMuratoriska Bibelkanonen tillhandah\u00e5ller ytterligare avg\u00f6rande och unika bevis f\u00f6r
\natt det Nya Testamentet sammanst\u00e4lldes f\u00f6re och oberoende av n\u00e5gon involvering
\nfr\u00e5n den Romersk-katolska Kyrkan. Detta dokument \u00e4r ett manuskriptfragment som
\ninneh\u00e5ller den \u00e4ldsta k\u00e4nda f\u00f6rteckningen av Nya Testamentets b\u00f6cker. De flesta
\nforskare tror idag att den skrevs n\u00e5gon g\u00e5ng mellan \u00e5r 170 och 200. De enda
\nb\u00f6cker som fattas i f\u00f6rteckningen \u00e4r Hebreerbrevet, Petrus f\u00f6rsta och andra
\nbrev och Johannes tredje brev. Det \u00e4r inte ett Romersk-katolskt dokument. <\/strong><\/p>\n

Den
\nRomersk-katolska Kyrkan s\u00e5som den \u00e4r idag fanns inte under de f\u00f6rsta trehundra
\n\u00e5ren efter Kristus. Den uppkom f\u00f6rst efter<\/em>
\nKonstantin I:s ekumeniska ansatser legaliserade Kristendomen. Och \u00e4ven d\u00e5 var
\ndet en process som str\u00e4ckte sig \u00f6ver \u00e5tskilliga \u00e5rhundraden. <\/strong><\/p>\n

Den allra
\ntidigaste historiska referensen till exakt de 27 b\u00f6cker som utg\u00f6r det Nya
\nTestamentet f\u00f6ref\u00f6ll sig inte f\u00f6rr\u00e4n l\u00e5ngt efter Nicaeakonciliet. I brevet som
\nskrevs av Athanasius, \u201cP\u00e5skbrev\u201d fr\u00e5n 367 e.Kr., var alla 27 b\u00f6ckerna
\nf\u00f6rtecknade. Konciliet i Hippo (393 e.Kr.) refererade till en lista \u00f6ver skrifter<\/em> som kunde l\u00e4sas i
\nkyrkan. Ingenting fr\u00e5n denna synod finns kvar idag. Den \u00e4r bara k\u00e4nd f\u00f6r att
\nden refereras till i Konciliet i Karthago (397 e.Kr.). \u201cInte heller denna
\nhistoriska h\u00e4nvisning fr\u00e5n Karthago, Kanon 24, \u2018listar\u2019 varje enskilt dokument.
\nTill exempel st\u00e5r det: \u201cevangelierna, fyra b\u00f6cker \u2026\u201d Enda anledningen f\u00f6r denna
\nlista \u00e4r att bekr\u00e4fta vilka skrifter som \u00e4r \u2018heliga\u2019 och d\u00e5 b\u00f6r l\u00e4sas i en
\nkyrkotj\u00e4nst. Det finns ingen kommentar om hur eller varf\u00f6r man kom \u00f6verens om
\ndenna lista.\u201d4<\/sup> <\/p>\n

Mot bakgrund
\nav det f\u00f6reg\u00e5ende s\u00e5 \u00e4r den Romersk-katolska Kyrkans skrytsamma p\u00e5st\u00e5ende att
\nden sj\u00e4lv har varit den ensamme v\u00e4ktaren och bevararen av de heliga Skrifterna
\nned till nutiden, \u00e4r inget annat \u00e4n ren osanning. Bibeln \u00e4r inte en Katolsk
\nbok. Katolikerna skrev den inte, inte heller st\u00e4mmer deras doktriner eller
\nkyrka \u00f6verens med den doktrin och kyrka som den talar om. Det Nya Testamentet
\nf\u00e4rdigst\u00e4lldes innan det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet e.Kr. var \u00f6ver. Sakerna i den
\nmotsvarar inte till den Katolska Kyrkan som hundratals \u00e5r efter apostlarnas d\u00f6d
\nsakta utvecklades till det den \u00e4r nu. Den [Romersk-] Katolska Kyrkan \u00e4r inte
\nden ursprungliga och sanna kyrkan, utan en ”kyrka” f\u00f6dd ur m\u00e5nga
\navvikelser och f\u00f6rvanskningar fr\u00e5n den Nytestamentliga kyrkan.5<\/sup> <\/p>\n

I stort sett
\nanv\u00e4ndes fyra kriterier f\u00f6r att avg\u00f6ra huruvida de olika skrifterna var
\ninspirerade av YAHS Ande och borde vara inkluderade i den heliga Bibelkanonen
\neller inte:<\/p>\n

    \n
  1. F\u00f6rfattaren
    \n var antingen en apostel, n\u00e4ra anknuten till en apostel eller ett
    \n f\u00f6rstahandsvittne till h\u00e4ndelserna beskrivna.<\/li>\n
  2. Boken
    \n var \u00f6verlag brett accepterad av kroppen av tidiga troende att vara sann. <\/li>\n
  3. Doktrinerna
    \n som f\u00f6rkunnas \u00f6verensst\u00e4mde med det som l\u00e4rdes ut i andra inspirerade
    \n verk.<\/li>\n
  4. Skriften
    \n vittnade om moralisk \u00f6verl\u00e4gsenhet och spirituella normer vilket visas av
    \n den Heliga Andens verkande i hj\u00e4rtat som svar p\u00e5 det som f\u00f6rkunnas i
    \n boken. <\/li>\n<\/ol>\n

    Det \u00e4r
    \nviktigt att f\u00f6rst\u00e5 att ingen kyrka och ingen m\u00e4nniskohandling har \u00e5stadkommit
    \neller \u00e4r ansvarig f\u00f6r de Heliga Skrifterna. Ingen koncilie gjorde <\/em>en bok \u201cinspirerad\u201d helt pl\u00f6tsligt. De olika redog\u00f6relserna
    \nfr\u00e5n koncilierna erk\u00e4nde bara vad sj\u00e4lva kroppen av troende redan hade
    \netablerat som inspirerat skriv. Michael J. Kruger, f\u00f6rfattare
    \ntill The Question of Canon,<\/em> observerar f\u00f6ljande: <\/p>\n

    N\u00e4r folk
    \nuppt\u00e4cker att Nicaea inte beslutade eller best\u00e4mde Bibelkanonen, \u00e4r oftast
    \nf\u00f6ljdfr\u00e5gan: \u201cVilken koncilie best\u00e4mde kanonen d\u00e5?\u201d Vi kan ju med all s\u00e4kerhet
    \ninte ha en kanon utan n\u00e5gon slags auktorit\u00e4r, officiell handling utf\u00f6rd av
    \nkyrkan som fastst\u00e4llde den. Inte kan v\u00e4l vi ha en kanon s\u00e5vida inte en samling
    \nm\u00e4n n\u00e5gonstans n\u00e5gon g\u00e5ng r\u00f6stade om det. Eller hur? <\/strong><\/p>\n

    Detta s\u00e4tt
    \natt resonera p\u00e5 avsl\u00f6jar ett fundamentalt antagande om Nya Testamentets kanon
    \nsom beh\u00f6ver korrigeras, n\u00e4mligen det att den hade (eller m\u00e5ste ha) best\u00e4mts av
    \nen kyrkokoncilie. Faktum i fr\u00e5gan \u00e4r att n\u00e4r vi granskar tidig kyrkhistoria s\u00e5
    \nfinns ingen s\u00e5dan koncilie. Visst, det finns regionala kyrkokoncilier som
    \ngjorde deklarationer om kanonen (Laodicea, Hippo, Karthago). Men dessa
    \nregionala koncilier \u201cvalde\u201d inte bara b\u00f6cker som de r\u00e5kade gilla, utan
    \nbekr\u00e4ftade b\u00f6ckerna som de trodde hade
    \ntj\u00e4nat och fungerat som grundl\u00e4ggande dokument f\u00f6r den Kristna tron. <\/em>Med
    \nandra ord: dessa koncilier f\u00f6rklarade hur saker hade <\/em>varit, inte<\/em> hur de
    \nville att de skulle vara. <\/p>\n

    Allts\u00e5 \u2013
    \ndessa koncilier varken skapade, godk\u00e4nde eller best\u00e4mde Bibelkanonen. De var
    \nhelt enkelt bara en del av processen i erk\u00e4nnandet<\/em>av <\/em>en kanon som redan var d\u00e4r.6<\/sup> <\/p>\n

    Endast
    \nYahuwah \u00e4r ansvarig f\u00f6r v\u00e4rldens tillf\u00f6rande av inspirerade skrifter; skrifter
    \nsom Han ensam \u00e4r f\u00f6rfattare till. \u201cHela Skriften \u00e4r given av inspiration fr\u00e5n
    \nYahuwah och \u00e4r nyttig till undervisning, tillr\u00e4ttavisning, till r\u00e4ttning, till fostran
    \ni r\u00e4ttf\u00e4rdighet: att Yahuwahs m\u00e4nniska skall vara fullbordad, grundligt
    \nutrustade \u00e5t alla goda g\u00e4rningar.\u201d (Andra brevet till Timoteus 3:16-17) <\/p>\n

    \"Yahuwah<\/p>\n

    Studera
    \nheliga Skrifter. Anf\u00f6rtro ditt sinna till din Skapare. Han har lovat att leda
    \ndig till all sanning. \u201cOm n\u00e5gon av er saknar visdom, l\u00e5t han be Yahuwah, som
    \nger \u00e5t alla frikostigt, och f\u00f6rebr\u00e5r inte; och det skall bli givet honom. Men
    \nl\u00e5t honom be i tro, utan tvivel. Ty han
    \nsom tvivlar \u00e4r som en v\u00e5g p\u00e5 havet av vinden driven och omkastad.\u201d (Jakobs brev
    \n1:5-6) <\/p>\n

    Acceptera
    \nmed f\u00f6rtroende att Bibeln \u00e4r den Allsm\u00e4ktiges Ord till dig, personligen. Visdom
    \noch f\u00f6rst\u00e5else kommer att ges till alla som h\u00e4nger sig sj\u00e4lva att k\u00e4nna Yahuwah
    \ngenom Hans Ord.<\/p>\n

    \n
    <\/div>\n

    Relaterat Inneh\u00e5ll:<\/font><\/p>\n