{"id":108682,"date":"2012-02-16T12:37:20","date_gmt":"2012-02-16T12:37:20","guid":{"rendered":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/wlc-article\/migrating-julen-ursprung-historia-traditioner\/"},"modified":"2025-08-20T22:44:45","modified_gmt":"2025-08-20T22:44:45","slug":"julen-ursprung-historia-traditioner","status":"publish","type":"wlc-article","link":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/sv\/articles\/yahs-kalender-4\/julen-ursprung-historia-traditioner\/","title":{"rendered":"Julen: Ursprung, historia, traditioner"},"content":{"rendered":"

”Helgdag.”
\nF\u00f6r de flesta associeras detta ordet med ett s\u00e4rskilt firande \u2026 julen!<\/em> <\/strong><\/p>\n

Definitionen
\nav ordet ”helgdag” visar att det finns ett religi\u00f6st element till
\nben\u00e4mningen som de flesta m\u00e4nniskor \u00e4r omedvetna om. <\/strong><\/p>\n

Helgdag:
\n”en religi\u00f6s inr\u00e4ttning; [en] helig dag.”<\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6r detta
\nmed engelskans holiday<\/em>:<\/p>\n

Holiday: ”a religious festival; [a] holy day.” (Webster’s
\nNew Universal Unabridged Dictionary)<\/em><\/p>\n

Julen \u00e4r <\/em>en religi\u00f6s helgdag. Trots det
\nmoderna firandets kommersiella grannl\u00e5t s\u00e5 f\u00f6rblir julen, i k\u00e4rnan, en religi\u00f6s <\/em>festivitet. Det \u00e4r en tid d\u00e5 en
\ngudom blir ih\u00e5gkommen och \u00e4ras. <\/em><\/strong><\/p>\n

Kristna firar Jesu f\u00f6delse vid juletid.
\nDe utbyter g\u00e5vor till den \u201cst\u00f6rsta g\u00e5van n\u00e5gonsin givits\u201d \u00e4ra. Man s\u00e4ger: \u201cJesus is the Reason for the Season!<\/em>\u201d och
\ndet talas om att stoppa tillbaka \u201dthe
\nChrist into Christmas!<\/em>\u201d <\/p>\n

Problemet \u00e4r att Yahushua Fr\u00e4lsaren
\naldrig var ”i”<\/em> julfirandet till att b\u00f6rja med! Medan
\nSkrifterna inte ger oss Fr\u00e4lsarens f\u00f6dslodatum, s\u00e5 \u00e4r de flesta l\u00e4rda eniga att
\nHan f\u00f6ddes p\u00e5 h\u00f6sten, inte<\/em> den 25:e december!<\/p>\n

F\u00f6r att uppt\u00e4cka vilken gud som
\nhyllas vid julen, s\u00e5 beh\u00f6vs dess hedniska r\u00f6tter sp\u00e5ras. Firandet p\u00e5 den 25:e december
\nb\u00f6rjade en kort tid efter syndafloden med Tammuz f\u00f6delse som Nimrods reinkarnation.
\nDagens jultraditioner kommer direkt fr\u00e5n gamla Babylon och hedniska Rom.<\/strong><\/p>\n\n\n\n\n
\"staty<\/td>\n<\/tr>\n
Saturnus, med barnoffer<\/strong><\/p>\n

<\/font><\/font><\/strong><\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

De hedniska Romarna hyllade guden
\nSaturnus med en veckol\u00e5ng festival i december som kallades Saturnalia<\/em>. Saturnus var den Romerska guden \u00f6ver tiden och sk\u00f6rden,
\nS\u00e5 han var oftast framst\u00e4lld b\u00e4randes en lie. Han var den grymmaste, mest ondskefulla <\/em>av alla de hedniska gudarna.
\nHan kr\u00e4vde barnaoffer<\/em>. <\/p>\n

Romarna var inte ensamma i dyrkan av
\ndenna onda gud. Saturnusdyrkan var f\u00f6rekommande i den forntida v\u00e4rlden. \u00c4ven
\nIsraeliterna dyrkade Saturnus i sin revolt mot Himmelen. Den gud Israel oftast
\ndyrkade som avf\u00e4lliga var guden Saturnus, som i Bibeln ocks\u00e5 kallas Kiun,
\nMoloch eller Remfan. \u00c4ven Israeliterna frambar deras barn som offer till denna
\nmotbjudande, blodt\u00f6rstiga gud. <\/strong><\/p>\n

”Saturnus hade blivit Afrikansk
\nhedningatros f\u00f6rk\u00e4mpe [ocks\u00e5] \u2026 precis som Baal-Hammon i det feniciska Kartago,
\nvar han m\u00e5let f\u00f6r barnaoffer \u2026 Fast\u00e4n en fertilitetsgud, Saturnus-Baal \u2026 var
\ninte desto mindre skoningsl\u00f6s i de offer han kr\u00e4vde. ” (Quodvultdeus of
\nCarthage, <\/em>\u00f6vers\u00e4ttning och kommentarer, Thomas Macy Finn, s. 14 & 115.)<\/p>\n

Fast\u00e4n Romarna tidigt upph\u00f6rde med
\nm\u00e4nniskooffer, spilldes blod fortfarande av gladiatorerna under
\nSaturnaliafirandet i december. Saturnalia var ett religi\u00f6st firande och alla
\nf\u00f6rstod att gladiatorernas blodsutgjutelse var ett framburet offer till
\nSaturnus. <\/p>\n

”De gladitoriala showerna var helgade
\n[\u00e5t Saturnus].”
\n(Johann D. Fuss, Roman Antiquities<\/em>, s. 359)<\/p>\n

”Amfiteatern g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 sina
\ngladiatorer \u00e5t sig sj\u00e4lv, n\u00e4r vid slutet av december de f\u00f6rsonar den lieb\u00e4rande
\nHimlasonen [Saturnus] med sitt blod.” (Ausonius, Eclog<\/em>, i. s. 156)<\/p>\n

”Gladiatorerna stred under
\nSaturnalia, och \u2026 de gjorde s\u00e5 f\u00f6r att blidka och f\u00f6rsona Saturnus.”
\n(Justus Lipsius, tom. ii. Saturnalia Sermonum Libri Duo, Qui De
\nGladiatoribus<\/em>, lib. i. kap. 5)<\/p>\n

”Principen
\nsom dessa [gladiator-] spel f\u00f6rr\u00e4ttades var \u2026 [att] de firades som
\nf\u00f6rsoningsoffrande \u2026 n\u00e4r en s\u00e5dan m\u00e4ngd m\u00e4nniskor blev ’Slaktade f\u00f6r utg\u00f6randet
\nav en romersk helgdag.’ N\u00e4r man till detta ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5r att Saturnus sj\u00e4lv
\nskars i bitar s\u00e5 \u00e4r det l\u00e4tt att se hur id\u00e9n att framb\u00e4ra ett v\u00e4lkomstoffer
\ntill honom genom att skicka m\u00e4nniskor att sk\u00e4ra s\u00f6nder varandra p\u00e5 hans
\nf\u00f6delsedag kom till som ett s\u00e4tt att blidka hans gunst.” (Alexander
\nHislop, The Two Babylons<\/em>, s. 153) <\/p>\n

Trots v\u00e5ldet och blodspillet var
\nSaturnalia en festm\u00e5ltidens och lyck\u00f6nskandets tid. De olika urtida firanden
\nsom hyllar denna ytterst blodt\u00f6rstiga gud har g\u00e5tt i arv till denna dag som de
\nmycket omtyckta jultraditionerna som firas v\u00e4rlden \u00f6ver. <\/strong><\/p>\n

Dessa traditioner inkluderar: <\/p>\n