{"id":108249,"date":"2012-12-03T12:13:00","date_gmt":"2012-12-03T12:13:00","guid":{"rendered":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/wlc-article\/migrating-kontinuerlig-veckocykel-bevisat-falsk\/"},"modified":"2025-08-20T14:49:38","modified_gmt":"2025-08-20T14:49:38","slug":"kontinuerlig-veckocykel-bevisat-falsk","status":"publish","type":"wlc-article","link":"https:\/\/staging.worldslastchance.com\/sv\/articles\/yahs-kalender-4\/kontinuerlig-veckocykel-bevisat-falsk\/","title":{"rendered":"Kontinuerlig veckocykel bevisat falsk"},"content":{"rendered":"

Dagens
\nSabbatshelgare insisterar p\u00e5 att l\u00f6rdagen \u00e4r Bibelns Sabbat eftersom de tror
\natt sjudagarsveckan har rullat utan avbrott \u00e4nda sedan Skapelsen. En anledning
\ntill denna tro \u00e4r det faktum att n\u00e4r den Julianska kalendern byttes till den
\nGregorianska kalendern \u00e5r 1582 s\u00e5 gick inga av veckans dagar bort. Torsdagen
\nden 4:e oktober, 1582, p\u00e5 den Julianska kalendern f\u00f6ljdes av fredagen den 15:e
\noktober, p\u00e5 den Gregorianska kalendern. D\u00e4rf\u00f6r antas det, att eftersom inga
\ndagar ”f\u00f6rlorades” n\u00e4r kalendrarna \u00f6vergick fr\u00e5n Juliansk till
\nGregoriansk, s\u00e5 \u00e4r den moderna veckan identisk med den Bibliska veckan.<\/p>\n

Detta antagande bevisas vara fel vid granskandet av
\nden Julianska kalenderns historiska fakta. Den Romerska Republikens kalender,
\nliksom alla forntida kalendrar, var ursprungligen baserad p\u00e5 m\u00e5nens cykler. Romerska
\nhedningapr\u00e4ster, s\u00e5 kallade pontiffer<\/em>,
\nkontrollerade kalendern genom att tillk\u00e4nnage m\u00e5nadernas b\u00f6rjan. <\/p>\n\n\n\n\n
\"bust<\/td>\n<\/tr>\n
Julius C\u00e6sar <\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Dessa pontiffer, som ocks\u00e5 kunde inneha politiska \u00e4mbeten, manipulerade skaml\u00f6st
\nkalendern av politiska sk\u00e4l, d\u00e4r man interkalerade extra m\u00e5nader f\u00f6r att beh\u00e5lla
\nfavoriserade politiker i tj\u00e4nst l\u00e4ngre eller omv\u00e4nt: interkalation som beh\u00f6vdes
\nslopades f\u00f6r att f\u00f6rkorta l\u00f6ptiden f\u00f6r politiska motst\u00e5ndare. Under Julius
\nC\u00e6sars tid s\u00e5 var kalenderns datum helt ur led med \u00e5rstiderna. Julius C\u00e6sar
\nut\u00f6vade sin r\u00e4tt1 <\/sup>som pontifex
\nmaximus<\/em>2<\/sup> (\u00f6verstepr\u00e4st) och reformerade vad som hade kommit att
\nbli en besv\u00e4rlig och oprecis ber\u00e4kning av tiden. <\/p>\n

I mitten av det f\u00f6rsta \u00e5rhundradet f.Kr. bj\u00f6d Julius
\nC\u00e6sar in Sosigenes, en astronom fr\u00e5n Alexandria, f\u00f6r att r\u00e5da honom om kalenderreformen,
\noch Sosigenes beslutade att det enda praktiska steget var att \u00f6verge den
\nsynodiska kalendern helt och h\u00e5llet. M\u00e5naderna m\u00e5ste arrangeras p\u00e5
\ns\u00e4songsbasis, och ett tropiskt (dvs. solar) \u00e5r anv\u00e4ndes, s\u00e5som den Egyptiska
\nkalendern \u20263<\/sup> <\/strong><\/p>\n

Notera att Sosigenes stora innovation var en slopning
\nav m\u00e5nkalendering.<\/p>\n

Det stora problemet n\u00e5gon kalenderreformat\u00f6r stod
\ninf\u00f6r var att det inte verkade finnas n\u00e5got s\u00e4tt att \u00e5v\u00e4gabringa en f\u00f6r\u00e4ndring
\nsom fortfarande skulle till\u00e5ta m\u00e5naderna att f\u00f6rbli i rytm med m\u00e5nfaserna och
\n\u00e5ret med s\u00e4songerna. Det blev n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00f6ra ett fundamentalt avbryt fr\u00e5n traditionell
\nber\u00e4kning f\u00f6r att utforma en duglig s\u00e4songskalender.4<\/sup> <\/p>\n

Att f\u00f6ra den nya kalender i fas med s\u00e4songerna igen
\nfodrade adderandet av ytterligare 90 dagar p\u00e5 \u00e5ret, som kom att f\u00f6revigas som annus confusionis –<\/em> F\u00f6rvirringens \u00c5r. Men
\nden Julianska kalendern \u00e5r 45 f.Kr., eller ens den Julianska kalendern fr\u00e5n
\nKristi tid, s\u00e5g inte ut som den Julianska kalendern som p\u00e5ve Gregorius XIII modifierade,
\noch s\u00e5g p\u00e5 s\u00e5 vis inte alls ut som dagens Gregorianska kalender. Det fanns
\ningen l\u00f6rdag (eller sjundedags Sabbat p\u00e5 veckans slut) p\u00e5 den ursprungliga
\nJulianska kalendern. <\/strong><\/p>\n

Den Julianska kalendern, liksom Republikens kalender
\nsom f\u00f6regick den, hade ursprungligen en \u00e5ttadagarscykel. Var \u00e5ttonde dag var ennundin\u00e6<\/em>, eller marknadsdag.
\nKalendrarna var inte konstruerade i rutn\u00e4t som med moderna kalendrar, utan
\ndatumen var uppradade i kolumner. Till exempel b\u00f6rjade januari med dag
\n”A” och fortskred genom veckans \u00e5tta dagar (A till H), och slutade p\u00e5
\ndag ”E”. <\/strong><\/p>\n

Till skillnad fr\u00e5n den Hebreiska kalendern s\u00e5 hade den
\nRomerska kalendern en kontinuerlig veckocykel som l\u00f6pte genom hela \u00e5ret, med en
\nmindre justering vid \u00e5rets slut. Eftersom januari slutade p\u00e5 dag ”E”
\ns\u00e5 b\u00f6rjade februari p\u00e5 dag ”F”. P\u00e5 samma s\u00e4tt; februari som slutar p\u00e5
\ndag ”A” inleddes med dag ”B” som mars f\u00f6rsta dag:<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n
A k Jan<\/td>\nF k Feb<\/td>\nB k Mar<\/td>\n<\/tr>\n
B<\/td>\nG<\/td>\nC<\/td>\n<\/tr>\n
C<\/td>\nH<\/td>\nD<\/td>\n<\/tr>\n
D<\/td>\nA<\/td>\nE<\/td>\n<\/tr>\n
E, etc.<\/td>\nB, etc.<\/td>\nF, etc.<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

F\u00f6ljande \u00e4r en rekonstruering av Fasti Antiates<\/em>, en f\u00f6rjuliansk kalender som dateras till 60-talet
\nf.Kr. hittad vid platsen d\u00e4r Neros villa l\u00e5g i Antium (idag Anzio). Bokstaven A
\nf\u00e4rgades r\u00f6d f\u00f6r att indikera veckans b\u00f6rjan. <\/em><\/strong><\/p>\n

\"romersk
\nRekonstruktion
\nav Fasti Antiates<\/em>, den enda kalender fr\u00e5n den
\nRomerska Republiken som fortfarande existerar.5<\/sup> <\/p>\n

Det finns tretton kolumner. Januari, till v\u00e4nster,
\nb\u00f6rjar p\u00e5 dag ”A” och slutar p\u00e5 dag ”E”. Vid varje kolumns
\nbotten finns stora romerska siffror som anger hur m\u00e5nga dagar den m\u00e5naden hade.
\nKolumnen l\u00e4ngst till h\u00f6ger \u00e4r den trettonde, interkalendariska m\u00e5naden.
\nYtterligare bokst\u00e4ver syns vid sidan av veckodagarnas bokst\u00e4ver. Dessa
\nindikerade vad f\u00f6r sorts f\u00f6retaganden som fick och inte fick utf\u00f6ras p\u00e5 den
\ndagen. Ett ”k” sattes vid sidan om m\u00e5nadens f\u00f6rsta dag. Detta stod
\nf\u00f6r kalend\u00e6.6<\/sup> <\/p>\n

Intet att f\u00f6rgl\u00f6mma \u00e4r att den Bibliska veckan, som
\nfrist\u00e5ende tidsenhet definierades i F\u00f6rsta Mosebok kapitel 1, bestod av endast
\nsju dagar: sex arbetsdagar f\u00f6ljt av en Sabbatsvila p\u00e5 veckans \"stensista dag. Den
\nJulianska kalenderns \u00e5ttadagarscykel var i bruk under Kristi tid. Men judarna skulle
\ninte ha h\u00e5llit Sjundedagssabbaten p\u00e5 den Julianska kalenderns \u00e5ttadagars
\nveckocykel. Detta skulle ha varit avgudadyrkan f\u00f6r dem. <\/p>\n

Ett exempel p\u00e5 en Juliansk kalender daterad fr\u00e5n tiden
\nf\u00f6r Augustus7<\/sup> (63 f.Kr. \u2013 14 f.Kr.) till Tiberius8<\/sup> (42
\nf.Kr. \u2013 37 e.Kr.), \u00e4r bevarad p\u00e5 dessa stenfragment. \u00c5ttadagarsveckan
\n\u00e4r tydligt urskiljbar p\u00e5 dem. <\/p>\n

En senare Juliansk sjudagarsvecka, som ses h\u00e4r i
\nf\u00f6ljande teckning av en stickkalender hittad vid Titusbaden (konstruerad 79 \u2013
\n81 e.Kr.), f\u00f6rser oss med ytterligare bevis att den Bibliska Sabbaten aldrig
\nkan hittas med hj\u00e4lp av den Julianska kalendern. Mittcirkeln inneh\u00e5ller de 12
\nstj\u00e4rntecknen i zodiaken, motsvarande \u00e5rets 12 m\u00e5nader. De romerska siffrorna
\ntill v\u00e4nster och h\u00f6ger indikerar m\u00e5nadens dagar. \u00d6verst p\u00e5 stickkalender syns
\nde hedniska Romarnas sju planet\u00e4ra gudar.9<\/sup> <\/p>\n

L\u00f6rdag (eller dies
\nSaturni<\/em> \u2013 Saturnus dag)10<\/sup> var veckans f\u00f6rsta dag, inte den
\nsjunde. Som jordbrukets gud kan han h\u00e4r ses i sin framst\u00e5ende och betydande
\nst\u00e4llning, h\u00e5llandes sin symbol: en sk\u00e4ra. N\u00e4st kommer den andra dagen p\u00e5 den\"planethedniska planet\u00e4ra veckan och solguden, med str\u00e5lar av ljus som utstr\u00e5lar fr\u00e5n
\nhans huvud. Den andra veckodagen kallades ursprungligen dies Solis<\/em> (solens dag \u2013 s\u00f6ndag). Den tredje veckodagen visar
\nm\u00e5ngudinnan, med m\u00e5nsk\u00e4ran behornat som ett diadem p\u00e5 hennes huvud. Hennes dag
\nvar dies Lun\u00e6<\/em> (m\u00e5nens dag \u2013 m\u00e5ndag). De kvarvarande dagarna
\nrepresenteras av de andra planet\u00e4ra gudarna; som avslutas med dies Veneris<\/em> (Venus dag, som i norra
\nEuropa \u00e4ndrades till en asagudinna och blev d\u00e5 Frejas dag, eller fredag.) <\/sup>11<\/sup> <\/p>\n

Eftersom hela v\u00e4rlden har anv\u00e4nt den Gregorianska
\nkalendern i hundratals \u00e5r s\u00e5 \u00e4r det ett ofta f\u00f6rbisett faktum att ett antal
\nl\u00e4nder f\u00f6rr i tiden anv\u00e4nde olika kalendrar, och att det dessutom \u00e4ven fanns regionala
\nskillnader inom individuella l\u00e4nder. Fast\u00e4n den planet\u00e4ra sjudagarsveckan blev
\npopul\u00e4r i Rom med uppkomsten av Mithraskulten, s\u00e5 blev den inte officiell
\nf\u00f6rr\u00e4n Konstantin standardiserade veckan vid Nicaeakonciliet.12<\/sup> <\/p>\n

I ljuset av dessa fakta s\u00e5 \u00e4r det ologiskt att anta
\natt den Gregorianska l\u00f6rdagen \u00e4r den Bibliska Sabbaten fr\u00e5n Skapelsen. Det \u00e4r
\nsant att den Julianska kalendern \u00f6vergick till den Gregorianska kalendern utan
\natt n\u00e5gra dagar gick f\u00f6rlorade. Men det \u00e4r ocks\u00e5 sant att den Gregorianska
\nkalendern, liksom den Julianska kalendern som f\u00f6regick den, helt och h\u00e5llet
\nbaseras p\u00e5 ett hedniskt kalenderingssystem. <\/strong><\/p>\n\n\n\n\n
\"christopher<\/td>\n<\/tr>\n
Christopher Clavius (1538-1612)<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Jesuitastronomen Christopher Clavius bekr\u00e4ftade att den Julianska kalendern
\n\u00e4r rotad i ren hedningatro och har inga band, \u00f6ver huvud taget, till den
\nBibliska kalenderingen. Christopher Clavius \u00e4r k\u00e4nd som den moderna
\nGregorianska kalenderns arkitekt. Eftersom den Julianska kalendern \u00e4r lite,
\nlite f\u00f6r l\u00e5ng, s\u00e5 inf\u00f6ll p\u00e5 1500-talet inte v\u00e5rdagj\u00e4mningen l\u00e4ngre p\u00e5 datumet
\nden godtyckligt tilldelades p\u00e5 200-talet: 21:e mars. P\u00e5ve Gregorius XIII
\n\u00f6verl\u00e4t Christopher Clavius uppgiften att reformera kalendern f\u00f6r att f\u00f6ra
\ntillbaka v\u00e5rdagj\u00e4mningen till 21 mars.13<\/sup> <\/p>\n

I sin bok Romani
\nCalendarii A Gregorio XIII P.M Restituti Explicato <\/em>avsl\u00f6jar Christopher
\nClavius att n\u00e4r den Julianska kalender blev Kyrkans kyrkokalender vid Nicaeakonciliet s\u00e5
\nf\u00f6rkastade Kyrkan avsiktligt den Bibliska kalenderingen och antog ist\u00e4llet den
\nhedniska kalenderingen. H\u00e4nvisande till de olika systemen f\u00f6r kalenderf\u00f6ring
\nsom anv\u00e4ndes f\u00f6r fastst\u00e4llandet av den Bibliska Pesach mot den hedniska suppleant man kallar P\u00e5sk<\/a>, s\u00e5 s\u00e4ger Christopher
\nClavius: ”Den Katolska Kyrkan har aldrig anv\u00e4nt den [Judiska] riten f\u00f6r
\nfirandet av P\u00e5sken, utan har alltid i sitt firande observerat m\u00e5nens och solens
\nr\u00f6relser, och var p\u00e5 s\u00e5 vis sanktifierad av de \u00e4ldsta och heligaste av Roms pontiffer,
\noch \u00e4ven bekr\u00e4ftad av det f\u00f6rsta konciliet i Nicaea.”14<\/sup> ”Pontifferna”
\nhan h\u00e4nvisar till \u00e4r de urgamla Romerska hedningapr\u00e4sterna. <\/em><\/strong><\/p>\n

Dagens Kristna har antagit att den Gregorianska
\nl\u00f6rdagen \u00e4r den Bibliska Sabbaten. Men Kristna som levde under tiden som den
\nJulianska kalendern betvingades av civil lagstiftning hade inga tvivel eller
\nn\u00e5gon f\u00f6rvirring g\u00e4llande fr\u00e5gan: ”Sabbaten” ber\u00e4knades av den
\nBibliska lunisolarkalendern; ”Herrens dag” (s\u00f6ndag) p\u00e5 den hedniska
\nsolkalendern. Som David Sidersky bem\u00e4rkte: ”Det var inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt
\nunder Konstantia att applicera den gamla kalendern.”15<\/sup> Apostoliska
\nKristna lydde dock inte det nya p\u00e5budet. <\/p>\n

Vid varje steg mot avfallets riktning, vid varje steg
\nsom togs i adopterandet av formerna av soldyrkan, och mot adopterandet och
\nhelgandet av s\u00f6ndagen, s\u00e5 har d\u00e4r funnits ih\u00e4rdigt protesterande av alla riktiga
\nKristna. De som f\u00f6rblev trofasta Kristus och sanningen av [Yahuwahs] rena ord
\nobserverade [M\u00e4starens] Sabbat enligt budordet, och enligt [Yahuwahs] ord som
\nuppst\u00e4ller Sabbaten som tecknet varvid [Yahuwah], Skaparen av himlarna och
\njorden, s\u00e4rskiljs fr\u00e5n alla andra [gudomar]. Dessa protesterade f\u00f6ljaktligen emot
\nvarje fas och form av soldyrkan. Andra kompromissade, i synnerhet i \u00f6st, genom
\natt observera b\u00e5de Sabbaten och s\u00f6ndag. Men i v\u00e4st, under Romerskt
\ninflytande och under kyrkans ledarskap och Roms biskopsr\u00e5d, anammades och h\u00f6lls
\nendast s\u00f6ndagen.16<\/sup> <\/p>\n

Nicaeakonciliet (321-324 e.Kr.) biltog (dvs. g\u00f6ra
\nfredl\u00f6s) den Bibliska lunisolarkalendern f\u00f6r kyrkligt bruk och ersatte den
\nJulianska kalendern i dess st\u00e4lle och befallde att alla m\u00e4nniskor skulle ”v\u00f6rda”17<\/sup>
\nsolens dag.18<\/sup> Vissa b\u00f6rjade kompromissa. Medan m\u00e5nga Kristna h\u00f6ll
\nfast vid den ursprungliga Sabbaten med lunisolarkalendern s\u00e5 h\u00f6ll andra, ihop
\nmed de rabbinitiska judarna, den Julianska kalenderns sjunde dag: l\u00f6rdagen. \u00c4n
\nandra h\u00f6ll b\u00e5de l\u00f6rdagen och <\/em>s\u00f6ndagen.
\nDetta tillfredsst\u00e4llde inte Kyrkan i Rom. Hon ville att alla skulle tillbe
\nuteslutande p\u00e5 s\u00f6ndagen. N\u00e4r p\u00e5budet fr\u00e5n Nicaea inte hade \u00f6nskad effekt p\u00e5
\nfolket, samlades konciliet i Laodicea cirka 40 \u00e5r senare f\u00f6r att genomdriva
\naccepterandet av ”Herrens dag” ist\u00e4llet f\u00f6r den Bibliska Lunarsabbaten<\/a>. <\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att kunna utf\u00f6ra hennes ursprungliga \u00e4ndam\u00e5l, blev
\ndet nu n\u00f6dv\u00e4ndigt f\u00f6r kyrkan att s\u00e4kra lagstiftning som tillintetgjorde alla
\nundantag och f\u00f6rbj\u00f6d observerandet av Sabbaten f\u00f6r att sl\u00e4cka den kraftiga
\nprotesten [mot dyrkan p\u00e5 s\u00f6ndag]. Och nu \u2026 Konstantins ”sannerligen
\ngudomliga bud” och Nicaeakonciliets beslut att ”ingenting” skall
\nh\u00e5llas ”gemensamt med judarna” blev grunden och myndigheten f\u00f6r
\nlagstiftningen, f\u00f6r att fullst\u00e4ndigt stampa ut helgandet av [M\u00e4starens] Sabbat,
\noch f\u00f6r att etablera observerandet av s\u00f6ndagen i dess st\u00e4lle.<\/strong>19<\/sup> <\/strong><\/p>\n

Lag 29 som stiftades av konciliet i Laodicea kr\u00e4vde:
\n”Kristna skall inte judaisera och vara overksam p\u00e5 l\u00f6rdagen, utan skall
\narbeta p\u00e5 den dagen; men Herrens dag ska de s\u00e4rskilt \u00e4ra, och, som varandes
\nKristna, skall, om m\u00f6jligt, inte utf\u00f6ra n\u00e5got arbete p\u00e5 den dagen. Om, de
\nemellertid finns judaiserande, skall de st\u00e4ngas ut fr\u00e5n Kristus.” <\/p>\n

Det \u00e4r viktigt att veta att ordet ”l\u00f6rdag”
\nhar blivit tillagd i den engelska \u00f6vers\u00e4ttningen. Enligt den Katolska biskopen
\nKarl J. von Hefeles20<\/sup> History of the Councils of the Church from
\nthe Original Documents<\/em> s\u00e5 \u00e4r ordet som egentligen brukades
\n”Sabbat” p\u00e5 b\u00e5de grekiska och latin och ordet ”anathema”
\n(f\u00f6rbannad) ist\u00e4llet f\u00f6r ”st\u00e4ngas ut”. Den latinska versionen
\ninneh\u00e5ller klart och tydligt inga referenser till dies Saturni <\/em>(l\u00f6rdag) utan anv\u00e4nder ist\u00e4llet Sabbato, eller
\n”Sabbat”: <\/p>\n

Quod non oportet Christianos
\nJudaizere et otiare in Sabbato, sed operari in eodem die. Preferentes autem in
\nveneratione Dominicum diem si vacre voluerint, ut Christiani hoc faciat; quod
\nsi reperti fuerint Judaizere Anathema sint a Christo.<\/em><\/p>\n

F\u00f6rst p\u00e5 senare \u00e5r, n\u00e4r historiska fakta s\u00e5som dessa
\nhar fallit i gl\u00f6mska, har l\u00f6rdagen antagits vara den Bibliska Sabbaten. N\u00e4r den
\nJulianska kalendern p\u00e5tvingades de Kristna f\u00f6r kyrkligt bruk, f\u00f6rv\u00e4xlade ingen
\nvid den tiden dies Saturni <\/em>med
\nSabbato. Alla visste att de var tv\u00e5 vitt skilda dagar p\u00e5 tv\u00e5 vitt skilda
\nkalendersystem. <\/strong><\/p>\n

N\u00e5gra dagar f\u00f6re Sin d\u00f6d gav Kristus ett djuplodande
\nuttalande som b\u00f6r \u00f6verv\u00e4gas i sammanhanget f\u00f6r kontroversen mellan sann och
\nfalsk kalender. Han sade: ”S\u00e5 ge d\u00e5 kejsaren det som \u00e4r kejsarens; och
\ntill Yahuwah det som \u00e4r Yahuwahs.”21<\/sup> Kristus etablerade h\u00e4r en
\nviktig princip samtliga av livets omr\u00e5den. Tillbedjan tillh\u00f6r inte
\nkejsaren. Det tillh\u00f6r enbart Skaparen. <\/p>\n

Ett gammalt ordspr\u00e5k lyder: ”Den som kontrollerar
\nkalendern, kontrollerar v\u00e4rlden.” Vem kontrollerar dig? Dagen p\u00e5 vilken du
\ntillber, ber\u00e4knad kalendern du anv\u00e4nder, visar vilken Gudom\/gudom som
\nkontrollerar dig. Tillbedjan p\u00e5 den sanna Sabbaten \u00e4r ett tecken p\u00e5 lojalitet
\nmot v\u00e5r Skapare. Endast Skaparen, Han som kontrollerar solen, m\u00e5nen och stj\u00e4rnorna,
\noch Sin kalender, har r\u00e4tten att tala om f\u00f6r Sitt folk n\u00e4r man ska tillbe och, i
\nkraft av denna r\u00e4tt, att motta den tillbedjan. <\/strong><\/p>\n

__________________________________________________________________<\/p>\n

Relaterat Inneh\u00e5ll: <\/font><\/p>\n