![\"avf\u00e4lliga](\"https:\/\/s3.amazonaws.com\/static.worldslastchance.org\/2025\/08\/church-01.jpg\")
Det finns tusentals kyrkor i v\u00e4rlden idag som alla h\u00e4vdar sig representera Yahuwahs sann tro. Vissa av dem h\u00e4vdar att endast de \u00e4r Ekklesian<\/em><\/u><\/font><\/span>, och alla som inte f\u00f6ljer dem kommer att g\u00e5 f\u00f6rlorade. Det verkar vara en nedsl\u00e5ende och om\u00f6jlig uppgift att identifiera vilken, om n\u00e5gon, som \u00e4r Yahuwahs sanna Ekklesia<\/i>.<\/p>\nDet kan ta m\u00e5nader att tillr\u00e4ckligt utv\u00e4rdera ens ett av dessa samfund. \u00c4ven n\u00e4r det har gjorts kvarst\u00e5r fr\u00e5gan huruvida utv\u00e4rderingen bygger p\u00e5 en fast grund. En erfaren s\u00f6kande vet mycket v\u00e4l att personliga kriterier kan f\u00e5 ett samfund att verka attraktivt under en viss tid, men inte lika gynnsamt under en annan. S\u00e5 endast utredning ger inte ett definitivt svar.<\/p>\n
Bibeln torde vara ett objektivt och r\u00e4ttvist kriterium f\u00f6r att bed\u00f6ma hur v\u00e4l kyrkorna klarar sig. Men i praktiken st\u00f6ter vi p\u00e5 ett verkligt problem. F\u00f6r det f\u00f6rsta \u00e4r Bibeln s\u00e5 omfattande att den kr\u00e4ver mer arbete \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt f\u00f6r att utv\u00e4rdera de olika kyrkorna. F\u00f6r det andra \u00e4r kriterierna som en person eller till och med kommitt\u00e9 kan fastst\u00e4lla p\u00e5 grundval av Bibeln helt klart subjektiva. Bibeln \u00e4r mottaglig f\u00f6r m\u00e5nga tolkningar, och alla kommer att ha sin egen uppfattning om vad som \u00e4r viktigt och vad som b\u00f6r inkluderas. Tusen \u201dbibliska\u201d kriterier f\u00f6r utv\u00e4rdering kan v\u00e4l f\u00f6rest\u00e4llas.<\/p>\n
L\u00f6sningen \u00e4r helt enkelt att ta de delar av Bibeln som ger de h\u00f6gsta p\u00e5st\u00e5enden som avsl\u00f6jade av Yahuwah som ett omfattande uttryck f\u00f6r vad m\u00e4nniskor m\u00e5ste tro och g\u00f6ra. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan ett kort men omfattande kriterium fastst\u00e4llas utan att introducera subjektiva aspekter. Dekalogen r\u00e5kar vara den enda texten som p\u00e5st\u00e5r sig ha talats av Yahuwah direkt, utan en profet, \u00e4ngel, dr\u00f6m, eller vision, och offentligt till en enorm m\u00e4ngd m\u00e4nniskor fr\u00e5n alla nationer. De rapporteras ha kommit fr\u00e5n den tidens st\u00f6rsta metropol. De var minst tv\u00e5 miljoner individer till antalet som representerade den m\u00e4nskliga rasen. Ingen annan text av v\u00e4rldens klassiska religi\u00f6sa b\u00f6cker g\u00f6r samma p\u00e5st\u00e5enden om objektiv uppenbarelse. Oavsett om vi tror att ber\u00e4ttelsen \u00e4r sann eller inte, \u00e4r texten unik i sina p\u00e5st\u00e5enden och d\u00e4rf\u00f6r det b\u00e4sta kriteriet vi har f\u00f6r att utv\u00e4rdera kyrkorna.<\/p>\n
En annan sak g\u00f6r att anv\u00e4ndningen av dekalogen som ett verktyg f\u00f6r snabb och viss utv\u00e4rdering: merparten av kristendomen erk\u00e4nner dekalogens myndighet. Det \u00e4r sant att vissa mots\u00e4tter sig det. Men den stora majoriteten av de som p\u00e5st\u00e5r sig vara kristna tillh\u00f6r samfund som inte bara erk\u00e4nner dekalogens myndighet, utan till och med ger dekalogen en framtr\u00e4dande plats i sina katekeser, dvs deras b\u00f6cker som publiceras f\u00f6r att f\u00f6rkunna deras tro. S\u00e5dana dekalogsbaserade katekeser finns f\u00f6r katoliker, ortodoxa, lutherska, reformerade, anglikanska, metodistiska, och presbyterianska f\u00f6rsamlingar f\u00f6r att n\u00e4mna ett f\u00e5tal av de som utg\u00f6r den stora majoriteten av den kristna befolkningen.<\/p>\n
Det \u00e4r b\u00e5de r\u00e4ttvist och objektivt att utv\u00e4rdera kyrkorna och samfunden p\u00e5 grundval av dekalogen. Dekalogen kommer att vara tillr\u00e4cklig f\u00f6r att visa om en f\u00f6rsamling har fallit eller inte. Det kan naturligtvis finnas aspekter av ett samfund som p\u00e5visar dess fallna karakt\u00e4r som inte kan sk\u00f6njas genom att bara unders\u00f6ka de fr\u00e5gor som n\u00e4mns i dekalogen. Det kan finnas or\u00e4ttvisa b\u00f6rdor som f\u00f6rsamlingarna l\u00e4gger p\u00e5 sina medlemmar i form av \u00f6vertygelser och praxis som inte n\u00e4mns i dekalogen. Med andra ord kanske dekalogen inte avsl\u00f6jar hur fallna val\u00f6rerna \u00e4r, men om den avsl\u00f6jar att de har fallit, s\u00e5 \u00e4r de verkligen fallna.<\/p>\n
Ur praktisk synvinkel r\u00e4cker emellertid bara tre bud:<\/p>\n
- \n
- Du skall inte ha n\u00e5gra elohim f\u00f6re Mig.<\/li>\n
- Minns Sabbatsdagen att du h\u00e5ller den helig.<\/li>\n
- Du skall inte d\u00f6da.<\/li>\n<\/ol>\n
Det verkar inte finnas en enda kyrka eller samfund som uppr\u00e4tth\u00e5ller ens alla dessa tre, f\u00f6r att inte s\u00e4ga n\u00e5got om alla tio buden.<\/p>\n
\u00c4r den Romersk-katolska kyrkan fallen?<\/h2>\n
F\u00f6r att vara s\u00e5 r\u00e4ttvisa som m\u00f6jligt, l\u00e5t oss unders\u00f6ka den romersk-katolska kyrkan med sin egen version av de tio budorden i 2 Mosebok 20 fr\u00e5n Douay-Rheims Version<\/i> fr\u00e5n 1899.<\/p>\n
(2Mos. 20:1) Och Yahuwah talade alla dessa ord:<\/p>\n
(2Mos. 20:2) Jag \u00e4r Yahuwah, din Eloah, som har f\u00f6rt dig ut ur Egyptens land, ur tr\u00e4ldomshuset.<\/p>\n
(2Mos. 20:3) Du skall inte ha fr\u00e4mmande elohim vid sidan av Mig.<\/p>\n
(2Mos. 20:4) Du skall inte g\u00f6ra dig n\u00e5gon bildstod eller n\u00e5gon avbild av det som \u00e4r uppe i himlen eller nere p\u00e5 jorden eller av det som \u00e4r i vattnet under jorden.<\/p>\n
(2Mos. 20:5) Du skall inte tillbe dem eller tj\u00e4na dem. Ty Jag, Yahuwah, din Eloah, \u00e4r en nit\u00e4lskande El, som l\u00e5ter straffet f\u00f6r f\u00e4dernas missg\u00e4rning drabba barnen, ja, tredje och fj\u00e4rde sl\u00e4ktledet, n\u00e4r man hatar Mig,<\/p>\n
(2Mos. 20:6) men som visar n\u00e5d mot tusen sl\u00e4ktled, n\u00e4r man \u00e4lskar Mig och h\u00e5ller Mina bud.<\/p>\n
(2Mos. 20:7) Du skall inte missbruka Yahuwahs, din Eloahs, Namn, ty Yahuwah skall inte l\u00e5ta den bli ostraffad som missbrukar Hans Namn.<\/p>\n
(2Mos. 20:8) T\u00e4nk p\u00e5 sabbatsdagen s\u00e5 att du helgar den.<\/p>\n
(2Mos. 20:9) Sex dagar skall du arbeta och utr\u00e4tta alla dina sysslor.<\/p>\n
(2Mos. 20:10) Men den sjunde dagen \u00e4r Yahuwahs, din Eloahs, sabbat. D\u00e5 skall du inte utf\u00f6ra n\u00e5got arbete, inte heller din son eller din dotter, din tj\u00e4nare eller tj\u00e4narinna eller din boskap, och inte heller fr\u00e4mlingen som bor hos dig inom dina portar.<\/p>\n
(2Mos. 20:11) Ty p\u00e5 sex dagar gjorde Yahuwah himlen och jorden och havet och allt som \u00e4r i dem, men p\u00e5 sjunde dagen vilade Han. D\u00e4rf\u00f6r har Yahuwah v\u00e4lsignat sabbatsdagen och helgat den.<\/p>\n
(2Mos. 20:12) Hedra din far och din mor, s\u00e5 att du f\u00e5r leva l\u00e4nge i det land som Yahuwah, din Eloah, ger dig.<\/p>\n
(2Mos. 20:13) Du skall inte m\u00f6rda.<\/p>\n
(2Mos. 20:14) Du skall inte beg\u00e5 \u00e4ktenskapsbrott.<\/p>\n
(2Mos. 20:15) Du skall inte stj\u00e4la.<\/p>\n
(2Mos. 20:16) Du skall inte b\u00e4ra falskt vittnesb\u00f6rd mot din n\u00e4sta.<\/p>\n
(2Mos. 20:17) Du skall inte ha beg\u00e4r till din n\u00e4stas hus. Du skall inte ha beg\u00e4r till din n\u00e4stas hustru, inte heller till hans tj\u00e4nare eller tj\u00e4narinna, hans oxe eller hans \u00e5sna eller n\u00e5got annat som tillh\u00f6r din n\u00e4sta.<\/p>\n
Verserna 2 och 3 h\u00e4nvisar till Yahuwah med pronomen ”jag” och ”mig.” Detta \u00e4r en exakt \u00e5terspegling av den ursprungliga hebreiska. Orden \u00e4r i singularis. N\u00e4r mer \u00e4n en person menas, anv\u00e4nder vi pronomen s\u00e5som ”vi” och ”oss” eller motsvarande ord p\u00e5 andra spr\u00e5k. Det skulle vara h\u00e4pnadsv\u00e4ckande, besv\u00e4rligt och mycket ovanligt \u00e4ven f\u00f6r en grupp om tre att anv\u00e4nda orden ”jag” och ”mig” ist\u00e4llet f\u00f6r ”vi” och ”oss”. Texten presenterar tydligt ”Yahuwah din Eloah” som en enda personlighet. Om den romersk-katolska kyrkan, eller n\u00e5got annan f\u00f6r den delen, antingen f\u00f6rnekar existensen av denna Enda Allsm\u00e4ktige Eloah som talar dessa ord enligt texten, eller utger Honom f\u00f6r att vara ett flertal personer, som \u00e4r mer \u00e4n en, eller \u00e4r en annan \u00e4n den enskilda h\u00f6gtalaren h\u00e4r, d\u00e5 misslyckas det f\u00f6rsta testet i kriteriet. Det i sig \u00e4r tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att klassificera kyrkan eller samfundet som fallet.<\/p>\n
Klarar den romersk-katolska kyrkan det f\u00f6rsta testet? L\u00e5t oss se. Tre citat fr\u00e5n horder av samma slag ur den romersk-katolska katekesen borde r\u00e4cka.<\/p>\n
Artikel 249: ”Fr\u00e5n b\u00f6rjan har den avsl\u00f6jade sanningen om den heliga treenigheten varit grunden f\u00f6r kyrkans levande tro, …”<\/p>\n
Artikel 258: ”Hela den gudomliga ekonomin \u00e4r de tre gudomliga personernas gemensamma arbete ….”<\/p>\n
Artikel 266: ”Nu \u00e4r detta den katolska tron: Vi tillber en gud i treenigheten och treenigheten i enhet, utan att varken f\u00f6rvirra personerna eller dela enigheten; ty Fadern \u00e4r en, Sonens \u00e4r en annan, den Helige Andes en annan; men gudomen hos Fader, Son och Heliga Ande \u00e4r en, deras \u00e4ra lika, deras majest\u00e4t evig.” (Athanasianska trosbek\u00e4nnelsen: DS 75; ND 16).<\/p>\n
Genom denna l\u00e4ra placerar den romersk-katolska kyrkan sig i konflikt med kriteriet f\u00f6r dekalogen och visar sig vara en fallen kyrka. Inga fler bevis beh\u00f6vs \u00e4n detta.<\/p>\n
Men l\u00e5t oss g\u00e5 vidare. Verserna 4 och 5 f\u00f6rbjuder att g\u00f6ra, tillbe, eller tj\u00e4na bildstoder eller avgudar. Klarar den romersk-katolska kyrkan detta andra test?<\/p>\n
Artikel 2132: ”Den kristna v\u00f6rdnaden av bilder strider inte mot det f\u00f6rsta budet som f\u00f6rbjuder avgudadyrkan. Faktum \u00e4r att ”den \u00e4ra som tilldelas en avbild \u00f6verg\u00e5r till dess prototyp”, och ”den som v\u00e4rderar en avbild v\u00e4rderar den person som visas i den”. Den \u00e4ra som tilldelas heliga bilder \u00e4r en ”respektfull v\u00f6rdnad”, inte tillbedjan endast Gud f\u00f6rtj\u00e4nar: Religi\u00f6s tillbedjan riktas inte till bilder i sig sj\u00e4lva, betraktade som ting och intet mer, utan under deras distinkta aspekt som bilder som leder oss till Gud sj\u00e4lv. R\u00f6relsen mot bilden avslutas inte i sj\u00e4lva bilden, utan tenderar mot den vars bild det \u00e4r.”<\/p>\n
Precis som l\u00e4ran om treenigheten f\u00f6rs\u00f6ker uppr\u00e4tth\u00e5lla en enhet av Yahuwah samtidigt som den inf\u00f6r en hednisk, trinitarisk uppfattning, f\u00f6rs\u00f6ker denna princip r\u00e4ttf\u00e4rdiga anv\u00e4ndningen av bildstoder och avgudar i sin h\u00e4ngivenhet genom att h\u00e4vda att h\u00e4ngivenheten riktas till ”Gud” och inte till avbilden i sig. \u00c4ven om detta utan tvekan \u00e4r sant, tar detta ganska avv\u00e4pnande p\u00e5st\u00e5ende inte h\u00e4nsyn till de specifika kraven i budet att inte ”g\u00f6ra, dyrka, tj\u00e4na”. \u00c4ven om det katolska argumentet accepteras, ligger praxis n\u00e5gonstans i ett odefinierat omr\u00e5de hos orden ”dyrka” och \u201cv\u00f6rda\u201d. \u00c5tminstone h\u00e4lften av budet bryts.<\/p>\n
Hur f\u00f6rh\u00e5ller sig den Romersk-katolska kyrkan till vers 7?<\/p>\n
Artikel 2143: ”Bland Uppenbarelsens alla ord finns det ett som \u00e4r unikt: det uppenbara namnet p\u00e5 Gud. Gud anf\u00f6rtror sitt namn till dem som tror p\u00e5 Honom; Han avsl\u00f6jar sig f\u00f6r dem i sitt personliga mysterium. Namnets g\u00e5va tillh\u00f6r ordning av f\u00f6rtroende och intimitet. ”Herrens namn \u00e4r heligt”. D\u00e4rf\u00f6r f\u00e5r m\u00e4nniskan inte missbruka det. Han m\u00e5ste ha det i \u00e5tanke i tyst, k\u00e4rleksfull v\u00f6rdnad. Han kommer inte att inf\u00f6ra det i sitt eget tal f\u00f6rutom att v\u00e4lsigna, ber\u00f6mma, och f\u00f6rh\u00e4rliga det. ”<\/p>\n
Detta uttryck verkar f\u00f6lja budet. De som tolkar budet att man f\u00f6rbjuds att sv\u00e4ra helt och h\u00e5llet kommer att finna fel med artikel 2154.<\/p>\n
Artikel 2154: ”Efter St. Paulus har kyrkans tradition tolkat att Jesu ord inte utesluter ed som har gjorts av allvarliga och r\u00e4tta sk\u00e4l (till exempel i domstol).” En ed, \u00e5kallandet av det gudomliga namnet som ett vittne till sanning, kan inte tas eller ges om det inte \u00e4r sant, i dom, och i r\u00e4ttvisa.'”<\/p>\n
Och p\u00e5 samma s\u00e4tt finns det fel i artikel 2155.<\/p>\n
Artikel 2155: ”Det gudomliga namnets helighet kr\u00e4ver att vi varken anv\u00e4nder det f\u00f6r triviala fr\u00e5gor eller tar en ed som p\u00e5 grundval av omst\u00e4ndigheterna kan tolkas som godk\u00e4nnande av en myndighet som or\u00e4ttvist kr\u00e4ver det. N\u00e4r en ed kr\u00e4vs av illegitima civila myndigheter s\u00e5 kan det v\u00e4gras. Det m\u00e5ste v\u00e4gras n\u00e4r det kr\u00e4vs f\u00f6r syften som strider mot m\u00e4nniskors v\u00e4rdighet eller kyrklig gemenskap.”<\/p>\n
Vi anser att den romersk-katolska kyrkan \u00e4r korrekt i sin tolkning av lagen att eder kan komma att \u00e4ga rum. Det finns emellertid oro f\u00f6r att kyrkans v\u00e4rdighet \u00e4r \u00f6ver lagen. Den h\u00e4r artikeln skulle till exempel f\u00f6rhindra att en person vittnar om att pedofili beg\u00e5s av en pr\u00e4st. Kanske g\u00f6r kyrkan en \u00e5tskillnad i detta avseende, men i alla fall g\u00f6r den det p\u00e5 myndighet som \u00e4r placerad \u00f6ver moral. Det f\u00f6rbeh\u00e5ller sig r\u00e4tten att definiera moral, och detta \u00e4r inte acceptabelt.<\/p>\n
Om vers sju \u00e4r tvetydig s\u00e5 \u00e4r verserna 8-11 inte. Den romerska kyrkan s\u00e4tter sig klart mot den bokstavliga betydelsen och praktiken av sabbatsbudet genom s\u00f6ndagsinstitutionen.<\/p>\n
Artikel 2175: ”S\u00f6ndagen skiljer sig uttryckligen fr\u00e5n sabbaten som den efterf\u00f6ljer kronologiskt varje vecka; f\u00f6r kristna ers\u00e4tter dess ceremoniella iakttagande sabbaten. I Kristi p\u00e5sk uppfyller s\u00f6ndagen den andliga sanningen hos den judiska sabbaten och f\u00f6rklarar m\u00e4nniskans eviga vila i Gud. F\u00f6r tillbedjan under Lagen beredde v\u00e4gen f\u00f6r Kristi mysterium, och vad som utf\u00f6rdes under den f\u00f6regick vissa aspekter av Kristus: De som levde enligt de gamla v\u00e4garna har kommit till ett nytt hopp, fr\u00e5ng\u00e5r sabbaten, i f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r Herrens dag , d\u00e4r v\u00e5rt liv v\u00e4lsignas av honom och av hans d\u00f6d. ”<\/p>\n
\u00c4ven om vi accepterade den ganska irrationella utl\u00e4ggningen om treenigheten, om avbilderna, och den n\u00e5got tvivelaktiga tolkningen av att avge ed, s\u00e5 \u00e4r st\u00e4llningen med avseende p\u00e5 sabbaten s\u00e5 fientlig mot den tydliga avsikten med Bibelns text att det bevisar att den romersk-katolska kyrkan \u00e4r fallen.<\/p>\n
\u00c4ven om det inte \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt att g\u00e5 vidare i utredningen, kan det p\u00e5pekas att den romersk-katolska kyrkan f\u00f6r det mesta uppr\u00e4tth\u00e5ller resten av buden. Kyrkan f\u00f6rs\u00f6ker st\u00e4rka sin egen myndighet genom att l\u00e4gga till i betydelsen av att hedra sina f\u00f6r\u00e4ldrar. Det finns en utveckling av begreppet r\u00e4ttf\u00e4rdigt krig, men den \u00e4r s\u00e5 begr\u00e4nsad, s\u00e5 teoretisk, att praxis borde f\u00f6rhindras, om kyrkans uttalade st\u00e5ndpunkt accepteras p\u00e5 alla andra punkter. Om man s\u00e5 accepterar varenda en av resten av katolska kyrkans st\u00e5ndpunkter s\u00e5 st\u00e5r de fortfarande fallna p\u00e5 fr\u00e5gorna om Yahuwahs enhet och sabbaten, och ers\u00e4tter dessa med treenigheten och s\u00f6ndagen.<\/p>\n
Det finns s\u00e4kert b\u00e5de f\u00f6rmildrande omst\u00e4ndigheter och f\u00f6rd\u00f6mande omst\u00e4ndigheter som vi inte har unders\u00f6kt. Men kriteriet som vi har f\u00f6ljt visar med \u00f6nskad klarhet att Romkyrkan \u00e4r fallen.<\/p>\n
Vad s\u00e4gs om den ortodoxa kyrkan?<\/h2>\n
Det verkar f\u00f6r tillf\u00e4llet inte finnas en enda auktoriserad svensk (eller engelsk) version av Bibeln i den ortodoxa kyrkan. Den ortodoxa kyrkan baserar sina biblar p\u00e5 Septuagintan (LXX) p\u00e5 grekiska. Medan LXX ofta skiljer sig fr\u00e5n den hebreiska bibeln och f\u00f6ljaktligen fr\u00e5n den engelska King James Version<\/i>, s\u00e5 verkar de tio buden vara ganska stabila. Den enda skillnaden av m\u00f6jlig betydelse tycks vara det faktum att ordet sabbat i vers 8 \u00e4r flertal i LXX. \u00c4ven om detta \u00f6ppnar texten f\u00f6r tolkning som m\u00f6jligen inkluderar de \u00e5rliga festivalerna, \u00e4r det inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis en svaghet.<\/p>\n
Den f\u00f6rsta meningen i den ortodoxa katekesen (http:\/\/orthodoxcatechism.org\/), under artikeln The Holy Trinity<\/i> \u00e4r denna:<\/p>\n
”Vi tror p\u00e5 en Gud. Denna Gud \u00e4r treenig. Det vill s\u00e4ga, Gud inkluderar tre personer: Fadern, Sonen och den Helige Ande.”<\/p>\n
Detta borde r\u00e4cka f\u00f6r att visa att den ortodoxa kyrkan \u00e4r fallen.<\/p>\n
LXX anv\u00e4nder grekiska ord i vers 5 som verkar mer specifika \u00e4n Douay-Rheims-versionen. Till f\u00f6ljd av detta ryggar den ortodoxa traditionen tillbaka fr\u00e5n graden av avgudadyrkan som finns i den romerska kyrkan.<\/p>\n
”Sanningen som uttrycks ovan, som avsl\u00f6jas i kristendomen, utg\u00f6r s\u00e5ledes grunden f\u00f6r kristen bildkonst. Bilden (eller ikonen) st\u00e5r inte bara i motsats till kristendomen, utan \u00e4r of\u00f6renligt kopplad till den; och detta \u00e4r grunden till traditionen att fr\u00e5n b\u00f6rjan Evangelium f\u00f6rdes till v\u00e4rlden av kyrkan b\u00e5de i ord och bild.<\/p>\n
”St. Johannes av Damaskus, en kyrkofader fr\u00e5n det \u00e5ttonde \u00e5rhundradet, som skrev p\u00e5 h\u00f6jden av ikonoklastiska (anti-ikon) kontroverser i kyrkan, f\u00f6rklarar att eftersom Guds ord blev k\u00f6tt (Johannes 1:14), s\u00e5 \u00e4r vi inte l\u00e4ngre i v\u00e5r minder\u00e5righet; vi har vuxit upp, vi har av Gud f\u00e5tt skarpsinnet och urskillningen. Vi vet vad som kan avbildas och vad som \u00e4r obeskrivligt. Sedan den andra personen i den heliga treenigheten levde bland oss i k\u00f6ttet, s\u00e5 kan vi framst\u00e4lla honom och reproducera f\u00f6r begrundan honom som har nedl\u00e5tit sig att bli sk\u00e5dad av oss. Vi kan med s\u00e4kerhet representera Gud den osynlige – inte som en osynlig varelse, utan som en som har gjort sig sj\u00e4lv synlig f\u00f6r v\u00e5r skull genom att dela i v\u00e5rt k\u00f6tt och blod.<\/p>\n
”Helgade ikoner utvecklades sida vid sida med den helgade gudstj\u00e4nsten och, liksom gudstj\u00e4nsten, uttryckte kyrkans l\u00e4ror i samst\u00e4mmighet med Helig Skrift. Efter det sjunde ekumeniska konciliets l\u00e4ra s\u00e5 \u00e4r inte ikonen blott konst, utan det finns en fullgod \u00f6verensst\u00e4mmelse av Helig Skrift och ikon; \u2018f\u00f6r om ikonen visas av Helig Skrift s\u00e5 visar ikonen Helig Skrift\u2019.\u201d (Sjunde ekumeniska konciliets g\u00e4rningar, 6) http:\/\/www.ocf.org\/OrthodoxPage\/reading\/catechism.html<\/a><\/p>\n
Den ortodoxa positionen skiljer sig fr\u00e5n den romersk-katolska genom att f\u00f6rbjuda snitt eller tredimensionella bilder enligt budet. Det teologiska konceptet f\u00f6r den tv\u00e5dimensionella bilden skiljer sig ocks\u00e5 n\u00e5got. En fullst\u00e4ndig parallell dras mellan ikonen eller bilden och uppenbarelsens ord, b\u00e5da ses som av lika l\u00e4romyndighet. I detta, som i s\u00e5 m\u00e5nga fr\u00e5gor, tar Rom ett ytterligare steg i avfall, ut\u00f6ver andra kyrkor. Vi skall vara konsekventa och h\u00e4vda att Rom \u00e4r avgudadyrkande i sin anv\u00e4ndning av bilder, medan Ortodoxa kyrkan inte \u00e4r det. Men genom en striktare granskning av verserna 4 och 5 kan b\u00e5da ses som avgudadyrkare.<\/p>\n
I vers 7 verkar ortodoxin uppfylla kraven i budet. Men n\u00e4r det g\u00e4ller sabbaten \u00e4r ortodoxin bristf\u00e4llig. \u00c4ven om den inte ers\u00e4tter sabbaten med s\u00f6ndagen, f\u00f6rsummar den i h\u00f6g grad sabbaten utom en g\u00e5ng om \u00e5ret.<\/p>\n
”P\u00e5 den stora och heliga l\u00f6rdagen \u00f6verv\u00e4ger kyrkan mysteriet om Herrens nedstigning till Hades, de d\u00f6das plats.” (http:\/\/lent.goarch.org\/holy_saturday\/learn\/<\/a>)<\/p>\n
Den heliga l\u00f6rdagen firas ocks\u00e5 i den romerska traditionen, men utan att erk\u00e4nna den som sabbaten.<\/p>\n
Ortodoxin st\u00f6der f\u00f6r det mesta resten av buden. Det \u00e4r ocks\u00e5 bristf\u00e4lligt som ett vittne i fr\u00e5gan om d\u00f6dande i krigf\u00f6ring. Om man fokuserar p\u00e5 praxis sakns\u00e5 \u00e4r b\u00e5de den romersk-katolska kyrkan och den ortodoxa kyrkan bristf\u00e4lliga i denna fr\u00e5ga. De katolska h\u00e4rjningarna under andra v\u00e4rldskriget, som begicks av katolska kroater med kyrkans underf\u00f6rst\u00e5dda v\u00e4lsignelse, var bakgrunden f\u00f6r de ortodoxa vederg\u00e4llningarna i Bosnien som utf\u00f6rdes nyligen. Vederg\u00e4llningar som v\u00e4rlden har kritiserat h\u00e5rt. Ett seri\u00f6st \u00f6verv\u00e4gande av budet fr\u00e5n b\u00e5da sidor skulle ha r\u00e4ddat liv. Men varken kyrkan hade den moraliska kraften eller den teologiska f\u00f6rst\u00e5elsen av budet att p\u00e5verka dess f\u00f6rsamlingsmedlemmar. Ortodoxin misslyckas lika mycket som Rom p\u00e5 budet du skall inte d\u00f6da<\/i>.<\/p>\n
Medan ortodoxin inte n\u00e5r samma niv\u00e5 av uppror mot Yahuwah som den romerska kyrkan g\u00f6r, visar dess anslutning till treenigheten och dess f\u00f6rsummelse av sabbaten att det \u00e4r en fallen kyrka.<\/p>\n
Den koptiska kyrkan skiljer sig fr\u00e5n ortodoxin fr\u00e4mst i monofysitfr\u00e5gan. Den ortodoxa tron \u00e4r att Yahuwahs Son har tv\u00e5 naturer, en gudomlig och en m\u00e4nsklig. Monofysitens st\u00e5ndpunkt \u00e4r att det bara finns en natur, att vara b\u00e5de gudomlig och m\u00e4nsklig. I praktiken har detta lett till betoning av Yahushua som Eloah snarare \u00e4n som m\u00e4nsklig.<\/p>\n
Den etiopiska kyrkan skiljer sig fr\u00e5n den koptiska i fr\u00e5gan om sjundedagssabbaten. Alla historiska former av \u00f6sterl\u00e4ndsk kristendom har n\u00e5gon form av treenigheten. Detta g\u00e4ller ocks\u00e5 f\u00f6r den etiopiska kyrkan, som ocks\u00e5 f\u00f6rh\u00e5ller sig till den monofysitiska l\u00e4ran. Sammanfattningsvis, med de tio budorden som kriterium, s\u00e5 har alla antika historiska kyrkor fallit p\u00e5 grund av avgudadyrkan. Alla accepterar den hedniska treenigheten. Vissa, mer \u00e4n andra, engagerar sig i mycket tveksam tillbedjan av bilder. Alla utom den etiopiska kyrkan f\u00f6rsummar sabbaten och den romersk-katolska kyrkan ers\u00e4tter faktiskt sabbaten med s\u00f6ndagen. Hur tydligt alla \u00e4r fallna! Dessa kyrkor utg\u00f6r numeriskt den stora majoriteten av kristendomen i dag.<\/p>\n
Andra nationella kyrkor<\/h2>\n
Bed\u00f6md utifr\u00e5n de tio buden \u00e4r de anglikanska, lutherska och reformerade kyrkorna alla fallna. Alla h\u00e5ller sig till l\u00e4ran om treenigheten, alla f\u00f6rnekar skyldigheten att f\u00f6lja sabbaten, och alla fungerar som statskyrkor och st\u00f6djer st\u00f6tande milit\u00e4ra \u00e5tg\u00e4rder n\u00e4r de anser det vara motiverat och bryter d\u00e4rmed budet du skall inte d\u00f6da<\/i>. Att vara medlem i en s\u00e5dan kyrka \u00e4r att delta i dessa synder. Att f\u00f6rbli medlem i den lutherska kyrkan \u00e4r till exempel att ta del av skyldigheten f\u00f6r det lutherska st\u00f6det av Hitlers brott mot m\u00e4nskligheten. ”Och jag h\u00f6rde en annan r\u00f6st fr\u00e5n himlen som sade: g\u00e5 ut ur henne, Mitt folk<\/a>, att ni inte \u00e4r delaktiga i hennes synder och att ni inte f\u00e5r av hennes pl\u00e5gor.” (Upp 18: 4)<\/p>\n
I artikel 85 i The Large Catechism<\/i> talar lutheranerna starkare mot sabbaten \u00e4n Rom, f\u00f6r de kallar sabbatsobservation som skapandet av ”oordning genom on\u00f6dig innovation”.<\/p>\n
”Men sedan den gamla s\u00f6ndagen [Herrens dag] har utsetts f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l, borde vi ocks\u00e5 forts\u00e4tta p\u00e5 samma s\u00e4tt f\u00f6r att allt ska ske i harmonisk ordning och ingen skapar st\u00f6rningar av on\u00f6dig innovation.”<\/p>\n
Hur n\u00e5gon kan betrakta sabbaten som en innovation och s\u00f6ndag som giltig, efter att just rapporterat att sabbaten var i kraft under Gamla testamentet och att s\u00f6ndagen antas ha inf\u00f6rts efter Nya testamentet, g\u00e5r bortom sk\u00e4liga gr\u00e4nser f\u00f6r vad som \u00e4r acceptabelt f\u00f6r det m\u00e4nskliga sinnet.<\/p>\n
Samtidigt l\u00e4gger katekesen till egna b\u00f6rdor, samtidigt som de bortser fr\u00e5n de tydliga orden i budet. Meningen med sabbaten \u00e4r inte att vila fr\u00e5n arbetet, utan att lyssna p\u00e5 och f\u00f6lja pr\u00e4sten! Hela undervisningen under sabbatsbudet i Small Catechism<\/i> reduceras till detta:<\/p>\n
”Vi b\u00f6r frukta och \u00e4lska Gud s\u00e5 att vi inte f\u00f6raktar predikningen och hans ord, utan h\u00e5ller det heligt och g\u00e4rna h\u00f6r och l\u00e4r oss det.”<\/p>\n
S\u00e5 sabbatsh\u00e5llning, felaktigt ersatt med s\u00f6ndag, \u00e4r att g\u00e5 till den lutherska kyrkan, lyssna p\u00e5 pr\u00e4sten och ”g\u00e4rna h\u00f6ra och l\u00e4ra sig den.”<\/p>\n
I fr\u00e5ga 103 fr\u00e5n Reformed Heidelberg Catechism<\/i>, snarare \u00e4n att erk\u00e4nna sabbatens tydliga vikt som en vilodag, f\u00f6redrar man att anv\u00e4nda den som ett medel f\u00f6r att uttrycka sina \u00e5sikter om kvinnors underkastelse genom att citera under fr\u00e5gan om sabbaten, f\u00f6ljande texter:<\/p>\n
\u201c1 Tim. 2:3 \u2013 F\u00f6r detta \u00e4r bra och acceptabelt f\u00f6r Gud v\u00e5r Fr\u00e4lsares \u00f6gon; 1 Tim. 2:8 \u2013 Jag vill d\u00e4rf\u00f6r att m\u00e4n ber var som helst, lyfter upp heliga h\u00e4nder, utan vrede och tvivel. 1 Tim. 2:9 \u2013 P\u00e5 samma s\u00e4tt ocks\u00e5 att kvinnor pryder sig med blygsam kl\u00e4dsel, med skamfasthet och nykterhet, inte med fl\u00e4tat h\u00e5r eller guld eller p\u00e4rlor eller kostsamt uppb\u00e5d, 1 Tim. 2:10-11 \u2013 utan med goda g\u00e4rningar, s\u00e5 som det anst\u00e5r kvinnor som bek\u00e4nner sig till gudsfruktan. L\u00e5t kvinnan b\u00e4ra sig i tystnad med all underkastelse.\u201d<\/p>\n
Hur sabbatsbudet, som listar tj\u00e4nare s\u00e5v\u00e4l manliga som kvinnliga, men aldrig hustrun, befaller underkastelse av kvinnor, \u00e4r sv\u00e5rt att f\u00f6rest\u00e4lla sig. \u00c4nd\u00e5 kan de reformerade kyrkorna g\u00f6ra det, samtidigt som de f\u00f6rnekar sj\u00e4lva budet.<\/p>\n
De nationella kyrkorna har fallit \u00e4nnu l\u00e4ngre \u00e4n Rom, genom att de \u00e4r knutna till nationella arm\u00e9er som beskyddare. Den reformerade eller presbyterianska kyrkan har i flera \u00e5rhundraden h\u00f6jt s\u00f6ndagen i st\u00e4llet f\u00f6r Sabbaten \u00e4n h\u00f6gre \u00e4n vad p\u00e5ved\u00f6met har, och i den aspekten representerar ett djupare avfall. Alla har varit inblandade i f\u00f6rf\u00f6ljelse. F\u00f6re reformationen fanns det m\u00e5nga l\u00e5gprofilerade kristna grupper med sabbatsskydd i Europa. I de omr\u00e5den d\u00e4r Lutheranismen vann mark var den f\u00f6rsta \u00e5tg\u00e4rden att slakta dessa grupper. Sabbatister i Selicia, Sverige, Finland, och Norge, d\u00f6dades till siste sj\u00e4l.<\/p>\n
Tre bud \u00e4r tillr\u00e4ckliga f\u00f6r att visa att det officiella kristna etablissemanget har fallit. Det finns m\u00e5nga tusentals trosbaserade samfund, och det \u00e4r inte m\u00f6jligt att n\u00e4mna dem alla. Av dessa bildar baptister och metodister lejonparten, och de misslyckas med alla tre buden med f\u00e5 undantag fr\u00e5n sm\u00e5 pacifistiska eller sabbatsbejakande grupper. Bland dem f\u00f6ljer ingen alla tre buden, och d\u00e5 har vi heller inte granskat de \u00f6vriga tio.<\/p>\n
Den f\u00f6rvirrande massan av samfund som skriker efter uppm\u00e4rksamhet kan reduceras till det enkla testet som dessa tre bud utg\u00f6r. Ingen av dem f\u00f6ljer samtliga tre. Sjundedagsadventister accepterar treenigheten och bryter d\u00e4rmed det f\u00f6rsta budet. De kompromissar ocks\u00e5 med budet att inte d\u00f6da, ibland till\u00e5ts st\u00f6rre deltagande i milit\u00e4ren \u00e4n till och med deras regeringar skulle p\u00e5f\u00f6ra dem. Ett av de mest skenbara exemplen \u00e4r adventistkyrkan i Tyskland b\u00e5de under f\u00f6rsta och andra v\u00e4rldskriget. (SDA har ocks\u00e5 f\u00f6rkastat det nya ljuset om Sabbaten.) Jehovas vittnen misslyckas p\u00e5 sabbatsbudet, trots deras prisv\u00e4rda vittne om de andra. Mormoner misslyckas med alla tre. Deras polyteistiska system \u00e4r ett av de mest h\u00e4pnadsv\u00e4ckande ting som kristendomen n\u00e5gonsin har producerat.<\/p>\n
Antalet samfund som klarar trebudsprovet \u00e4r s\u00e5 oklart, om det finns n\u00e5gra alls, att de kan utv\u00e4rderas av vem som helst med \u00f6nskv\u00e4rt djup och kan med Bibelns hj\u00e4lp p\u00e5visas vara avf\u00e4lliga kyrkor. Faktum \u00e4r att Babylon har fallit. Med k\u00e4rlekens t\u00e5rar kallar Yahushua sina egna ut ur samfundens f\u00f6rvirrelse till lydnad mot Honom.
\n <\/p>\n
\nRelaterat inneh\u00e5ll:<\/span><\/span><\/p>\n